Medelplana

Medelplana har i alla tider dominerats av herrgårdarna och säterierna, de självägande bönderna har alltid varit i minoritet. Byn är inte samla kring kyrkan utan den ligger norr om kyrkan, den nya kyrkogården ligger på höger sida om vägen. Bygatan är den som går till vänster efter kyrkan ner mot Eriksberg ”Hökastan”. Söder om kyrkan fanns endast en gård och det var Bestorp, gården finns inte kvar endast ruinerna vittnar om en gången tid. Ovanför Bestorp fanns även en del torp och backstugor.

År 1804 skulle sammanträde hållas för genomförandet av enskifte, för Medelplana blev det dock inget resultat då men år 1813 förrättades s.k. storskiftet för Medelplana by. Detta skifte medförde inga genomgripande förändringar, de många små jordlotterna sammanfördes i någon mån till större enheter så att varje gård inte hade så många skiften att bruka. Bossgården och Prästgården fick sina marker i stort sett helt sammanförda. Byns struktur förändrades inte nämnvärt fortfarande har de gårdarna många brukningstegar.

Före år 1843 såg byn lite annorlunda ut, som tidigare beskrivits ligger inte byn samlad kring kyrkan vilket brukar vara vanligt i kyrkbyar. Denna by låg istället med huvudparten omkring vad som kallas ”Hissingsgårds gata”, gatan var betydligt bredare och oregelbunden till formen, på nordsidan av gatan låg fyra gårdar och på syd sidan tre. Norr om gatan i hörnet mot landsvägen låg först den minsta gården, Tomten och därefter Skattegården, Dalagården och Hissingsgården. Den senare alltså där nuvarande gårdens ladugård och gamla brygghus ligger. På södra sidan återfanns närmas landsvägen först Carlsgården och därefter Lillegården och Rörsmedsgården. Den senare där nuvarande Hissingsgårds byggningen ligger eller något längre åt landsvägen och Lillegården ungefär mitt emot sin nuvarande plats. Wråna hade flera byggnader och låg ungefär på samma plats som den numera rivna gamla vrånastugan fanns, men tomtplatsen sträckte sig söderut efter vägen bortåt Elinkälla. Bossgården hade sitt nuvarande läge och nedanför denna gård vid vägen låg Backgården. Den källa som finns här kallas än för Backgårdskällan. Prästgården har sin urgamla plats och Hulegården låg något längre uppåt gärdet än nu. På höjden i gränsen mellan nuvarande Hulegården och Karlsgården låg Klockarebolet ungefär rakt nedanför Hulegården. Stora och Lilla Bulltorp hörde också till byalaget, det förra var beläget på Karlsgårdens nuvarande område och tomtplatsen låg på den plats som än idag kallas ”Burtorpsvall” och där också Burtorpskällan finns kvar. Lilla Bulltorp återfanns något norr om Stora, vid nuvarande ”Radden”. Troligtvis var det så att byn uppkommit här pga. de många naturliga källorna. Platsen runt källorna har även kallats ”vassallmänningen”, alltså en plats där man fritt kunde hämta vatten. Längre upp mot kyrkan fanns inga naturliga källor vilket gjorde att brunnar måste grävas.

Till byalaget hörde en del gärden, Storegärdet mot västerplanagränsen, Lillegärdet framför nuvarande Hissingsgården. Skedesgärdet ovanför och nedanför landsvägen, Bäregärdet nedan Skedesgärdet från Hissingsgården till Skedeslid. Delar av Storängen utgjordes av slåtter- och betesängar.

Från byn gick en väg eller s.k. fädrev ner till Storängen ungefär mellan gränsen mellan Hulegården och Karlsgården, denna ås kallades Råbackaåsen.

Byn hade ett 50-tal hus av olika slag, dessa inkluderade endast de gårdar som låg kring själva bygatan, 14 boningshus med spisrör samt några brygghus med kammare.

Laga Skifte genomfördes vilket innebär att den gamla byn och byalaget kom att upplösas och varje gård fick sina ägor samlade i regel i ett styck. Byn upphörde men benämningen finns kvar, givetvis försvann också samhörighet och gemenskap i samband med Laga Skifte men många ovärderliga fördelar vanns också.