Lillegärdskrok i Medelplana

Torpet benämns på många olika sätt bl.a. Lillegärskrok, Lillegärds krok, Lillegårdskrok.

Den förste torparen var förmodligen Andreas Danielsson. Han var född i Tyskagården i Västerplana 1804 och flyttade till torpet 1831. Hans far hette Daniel Andersson och mor Annika Pehrsdotter. Andreas gifte sig med änkan efter soldat Gullskog, Cherstin Bengtsdotter som kom till torpet 1830. Hon var född i Stommen Västerplana 1780 och hade två döttrar med Per Johan Gullskog, Cajsa född 1813 i Wråna och Stina född 1815 i Hulegården.

1836 hade de en dräng, Johannes Magnusson från Tån och 1848 en annan dräng Olaus Svensson från Holmestad.

1836 flyttade dottern Stina Pehrsdotter tillbaka till torpet från Lillegården, hon var då änka och hade två barn, Pehr Johan och Maja Cajsa. Per Johan gick i skomakarlära i Lidköping. Änkan Stina Pehrsdotter blev mormon och efter henne även Andreas Danielsson och dottern Maja Cajsa, de var mycket fattiga.

Den 16 juni 1971 flyttade Stina Pehrsdotter till Nordamerika och 17 juni 1872 följde änklingen Andreas Danielsson efter.

Per Johan, nu skomakare flyttade från Göteborg 1866. Han gifte sig med Elin Pehrsdotter från Bohuslän 1867. Paret hade förmodligen fyra barn Fredrik, Alma Albertina, Johan Albert och Carl. På torpet fanns även en dräng, Anders Peter Karlsson och 1867 en gesäll Anders Andersson Kullberg. Per Johan bodde som skomakare på torpet mellan 1866 och 1874, därefter flyttade han till Råbäck. De sista åren bodde flickorna Emma Larsdotter och Maria Kristina Johansdotter samt Karl August Bengtsson på torpet och de flyttade 1874.

Den siste torparen var Per Johan Johansson född 1873 och död 1961. Han gick ofta under namnet ”Per i Såta”. Per var gift med Lovisa Niklasdotter född 1872 och död 1959. De fick två söner Herbert som var född 1905 och död 1999 samt Artur som var född 1908 och död 1984.

Pers far, torparen Johannes Gustafsson och hans hustru Kajsa Jonsdotter flyttade till Lillegärdskrok 1874 från torpet Jonsbol. De hade fyra barn tillsammans Emma, Anna, Augusta och Per Johan. Barn till Johannes från tidigare giftermål Maria Lovisa flyttade till Källby 1876.

Enligt en tidningsartikel från förr berättade Per Johan hur hans föräldrar bar honom i en stickekorg när de flyttade till granntorpet. ”Stugan var liten och försedd med torvtak. När bären var mogna kunde vi barn utan svårighet komma upp på taket och äta bär av det stora körsbärsträd som överskuggade stugan”. Det betydde förmodligen att den nuvarande stugan inte fanns då. På en karta från 1879 ser man en stuga på nuvarande plats, men dessutom två stugor lagda i vinkel i jämnhöjd med ladan. Ladan ligger nära nuvarande plats, men vänd åt ett annat håll. Intill denna byggdes den nuvarande ladan 1883. Dasset finns i dag på samma ställe som 1879.

Per var en endagstorpare under Storängen. ”Rätten” för torpet var en dag i veckan alltså. För andra dagar var avlöningen 1 kr. Han arbetade i Storängen i 49 år till år 1936, då han blev allvarligt sjuk och han kryade aldrig på sig.

Rune Johansson som bodde i grannstugan Stenstugan har berättat att Per hade många odlingar, höga grönsaksland av jord, som han skrapat av från kalkstenshallen. Man köpte grönsaker hos ”Peralovis”. Svärdottern Ruth Johansson och andra har berättat att Per och Lovisa var mycket gudfruktiga. Rune Johansson berättade, att Per alltid gick i kyrkan och hade en mycket sliten och väl använd psalmbok. Per var också duktig på att skriva vers, vilket han gladde folk med på olika tillställningar.

Lovisa Niklasdotter föddes och växte upp i torpet Lönnelid, några hundra meter längre ner i backen. Lovisa fick göra dagsverken som mjölkerska på Storängen och bidrog eventuellt också till försörjningen med att tvätta åt folk, enl. Ola Göransson i Lönnelid.

År 1946 hämtade Herbert ner sina föräldrar till sin stuga Nordhem i Hökastan. Detta berättade Ingemar Svensson, som vid 15 års ålder hjälpte dem med flytten. Med häst och kärra kördes bohaget ner till Herbert och där bodde de gamla tills Lovisa dog och Per senare flyttade till ålderdomshemmet i Råbäck och därefter till ett hem bortåt Gössäter.

Sonen Herbert var sjuklig som barn, hade epilepsi fick anfall men inte så ofta. Han var vegetarian och åt sunt, var mycket mager men han älskade mat. Började som bonddräng och gick sedan och lärde sig till snickare i Tibro. Arbetade till sin pensionering som snickare på Råbäck. 1940 byggde han sin verkstad i Nordhem, Hökastan. Herbert var en fixare och var omtyckt för detta, han gjorde bl.a. i ordning en cykelkärra med en stol för sin mor så att Per Johan kunde köra henne vart de skulle. Herbert var tidig att ha bil, den sista var en Saab som han förolyckades med när han svängde vid Medelplana bygdegård.

Sonen Arthur var först gruvarbetare (kalkarbetare) i Råbäcks kalkgruva, men fick sedan arbete på ett gjuteri i Lidköping. År 1936 gifte han sig med Ruth Krona och de fick en son som döptes till Rolf. Ruth var född på torpet Månstorp nedanför Råbäcks kalkgruva, hennes far var Filip Krona och mor Matilda. Året 1939 flyttade de in i huset som Arthur byggt i Strömsberg i Hökastan.

Källa: Dokumentation av Cecilia Waern 2004-06-09 cecilia.waern@gmail.com