Hellekis säteri

Säteriet har mycket gamla anor. Ägarlängden tar oss till 1300-talet. Skrönor talar om vikingar och sjörövare och att boplatsen skulle ha valts för den naturliga hamnen i viken nedanför. Bidragande för valet av bosättning var säkert den bördiga och kalkhaltiga jorden vilken var lätt att bruka och som kunde ge rika skördar och frodigt bete. Övriga större gårdar  i närheten ligger också på bergarten alunskiffer med samma höjd över Vänern.

Den första kända stenbyggnaden i närmast kvadratisk form och i tre våningar uppfördes omkring 1530 och kallades ”Fyrkanten”. En ny stor stenbyggnad alldeles intill stod klar 1597 men brann 1698. På dess plats uppfördes en ny byggnad år 1707 vilket är stommen till nuvarande karaktärsbyggnad. Denna fick sin nuvarande sengustavianska stil vid en till- och ombyggnation 1791 efter ritningar som gjorts av arkitekten Olof Tempelman. Fyrkanten blev så småningom ålderdomlig och revs ca 1860.

Godset har vandrat genom en rad olika släkter, framförallt Posse som kom att bo och verka på gården i närmare 300 år. Andra släkter är Stiernsköld, Ulfsparre, von Arbin, Ramsay och Skjöldebrand. Under 40 år framtill 1913 ägdes det av Hellekis AB och därefter av Skånska Cement AB innan det kom i släkten Klingspors ägo. Idag drivs gården av Marie och Wilhelm Klingspor.

Mycket skriven litteratur om Hellekis är motsägelsefull och tyvärr finns inte äldre tid av gårdens historia nedtecknat. Gamla värdefulla brev och kontrakt gick förlorade vid branden 1698 och gårdsarkivet har skingrats under tidigare ägare. Boken om Hellekis är dock under bearbetning och då kanske mer blir klarlagt.

I Erik Dahlbergs ”Suecia antiqua et hodierna” från 1705 finns ett kopparstick från de senare åren av 1600-talet. Det visar gårdsplanen sedd mot nordväst. till vänster ligger ett trevåningshuset byggt av riksrådet Göran Knutsson Posse år 1597. Året efter förstördes huset i branden och därför var det mycket värdefullt att kopparsticket gjordes så att man fick en god bild av gårdens byggnader. ”Tre stora slottsliknande hus fanns, pampigast var det som fanns till vänster sydväst på gårdsplanen, en hög och smal byggnad. På gaveln fanns endast två fönster i bredd. Dekorationerna tydde på att huset byggdes under den äldre Vasatiden. tillhöger låg ett lägre hu, byggt i vinkel och mellan detta och Fyrkanten till höger finns en hög mur. Husen och muren bildade en rektangel och gav Hellekis en borggård”.

1791 lät den förre byggherrens sonson, greve Nils Posse, bygga om det drygt åttio år gamla huset. Huset försågs med s.k. pocher eller lägre flyglar på ömsom sidor med platta tak som terrasser kantade av balustrader. Arkitekt Tempelman hämtade utseendet från sin ritning av Haga slottspaviljong. Husets mittparti fick pilastrar och en gavelfronton som idag rymmer en klocka.

I den stora representationsvåningens hall finns en vägg med en infälld minnestavla av brun kalksten, på denna tår att läsa:

”1791 Upbygdt af Godsets Ägare Öfverste Cammarherrn R. och C. af Kongl. M:ts Orden Grefve Nils Posse och Dess Husfru Stats Fruen hoss Drottningen Friherrinnan Sara Marg. v. Duben efter Professoren O. Tempelmans ritning styrdes byggnaden af Byggmästaren And. Sundström jämte värkgesällen E. Vahlström verkstäldes af villiga underhafvande.”

Genom åren har Hellekis genomgått flera renoveringar. På 1968 gav man nedre botten ett nytt utseende. Andra och tredje våningen behölls i ursprungligt skick, medan första våningen förvandlades till en modern bostad. Lillemor Klingspor som hade känsla för det konstnärliga varvade den moderna våningen med den äldre miljön, tillsammans med finska arkitekter har moderniseringen förenat gammalt och nytt.

I de båda övre våningarna har åtskilligt från den gustavianska tiden bibehållits, både inredningsdetaljer och möbler.

I det gamla orangeriet finns sedan många år restaurang och café, i det stora växthuset inryms konstutställningar på sommaren och julmarknad i slutet av oktober.  Det mindre växthuset i anslutning till den f.d Handelsträdgården säljs antikviteter och kuriosa. Här är även en mindre konstutställningslokal som kallas Galleri Ginkgo. I det nuvarande stallet som byggdes 1852 efter ritningar av Charles Emil Löfvenskiöld, men då till ladugård, och i det intilliggande ridhuset finns hästverksamhet genom HorseVision med akademisk ridkonst. Det gamla stallet med tornklocka från 1795, ritat av Tempelman, rymmer vagnsmuseum och övriga utrymmen används vid julmarknaden. Gårdens ”Smedjan” är ombyggd till festlokal som går att hyra till bröllopsmiddagar. År 2021 invigdes en utomhus padelbana intill det stora växthuset vilken går att boka.

Övriga byggnader på gården är Östra och Västra Flygeln, Bygget, Hall, Vindsäter och Grindstugan vilka alla fungerar som bostäder. Den äldre delen av Grindstugan ritades även den av Löfvenskiöld och byggdes omkring 1850.

Hellekis ligger i odlingzon I, när Carl von Linné besökte säteriet hänfördes han av den vackra parken med sin fantastiska växtlighet – även om han beklagande att den hårda vintern 1740 hade ödelagt valnötsträden och att sådana inte ville växa på Kinnekulle. Då misstogs sig blomsterkungen, idag ger ett magnifikt valnötsträd goda nötter och många tusentals turister söker sig till parken från våren till hösten. Trädgårdsarbetarna håller trädgården i bästa skick, genom att förvandla parken från våren med hav av lökväxter till höstens dignande fruktträd. Sommaren bjuder på den doftande rosenträdgården och perennrabatter i alla sköna färger och former.

En pärla bland godsen på Kinnekulle – där även du som besökare kan njuta.