Rustsäter, Rustesäter, Rösätter Medelplana

Mangårdsbyggnaden uppfördes troligen på 1600-talet och renoverades 1934. Från husets norra långsida leder en stentrappa ned till en äldre välvd källare inunder en mindre del av huset. Brygghuset, idag i ruiner, byggdes 1935. Intill finns ett vagnslider som renoverats år 2020. Där fanns plats för två vagnar, en boddel med snickeri/smedja samt en pigkammare på övervåningen. Detta rum användes även för tillfälliga skördearbetare och då fick 5 sängar rymmas på 17 kvm! På baksidan av lidret finns en kallmurad länga som rymde två utedass och tre svinkättar. Ladugården var en av de modernaste då den uppfördes 1931 och fick en mjölkbesättning på 60 kor. På dess plats låg en äldre ladugård vars stomme togs tillvara för bygget av magasinet intill. På 60-talet upphörde mjölkproduktionen och ladugården förvandlades till beredskapslager. Det berättas att man experimenterade med att ge blasten från sockerbetsodlingen som foder åt korna, men att mjölken då fick en olämplig bismak.

Ca 100 m åt nordost finns en större statbyggnad/arbetarbostad från 1875, vilken lär ha rymt 7 lägenheter tidigare. Huset ritades av August Blomquist, ritningen daterad till januari 1874. Intill denna byggnad finns ett äldre brygghus i trä alldeles intill en bäck och en lång bod som nyttjades av de boende i arbetarbostaden.

Rustsäter låg från tidigt 1700-tal under Hellekis och uppgick därefter i Hellekis Aktiebolag följt av Skånska Cement AB och AB Cementa, som bröt kalksten nära nog ända upp i Rustsäters trädgård. Brottets skarpa kanter bildar nu tomtgräns. Bolaget hyrde till slutet av 1960-talet ut gårdens boningshus, men det stod senare tomt i ett tiotal år. Rustsäter ingick i den stora markaffär som gjordes mellan Cementa och köparen Skara stift år 1976 och det stod länge ett frågetecken kring gårdens byggnader och deras öde.

1989 förvärvade Ingemar Andersson statbyggnaden och ekonomibyggnaderna jämte 2,5 ha mark av Skara stift.

Rustsäter var en betydande frälsegårdgård under såväl 1600- som 1700-talen. En rättare på Rustsäter, Johansson, var far till Jonas Johansson Skarinius. Hans levnadshistoria är intressant. Rättarsonen från Rustsäter slutade som biskop i Växjö. Han studerade i bl. a. Skara, där han också senare blev konsistorienotarie, rektor och slutade som lektor.

År 1674 valdes rustsätersonen Jonas Skarinius till biskop i Växjö. Då hade han under drygt elva år varit kyrkoherde och prost i Lidköping och under kort tid superintendent i Karlstad. Biskop Skarinius gifte sig med en annan medelplanabo, nämligen dottern till den berömde prosten och riksdagsmannen Zacharias Martini Gyltebackius. Hon hette Ingeborg. Skarinius var född 1616 och dog sjuttioett år gammal i Växjö år 1687.

Flera konstnärer hade anknytning till Rustsäter, och man kan verkligen tala om en Kinnekulle-grupp. Dit hörde Olof Collander som bl. a. år 1729 målade den norra delen av takmålningarna i Västerplana kyrka. Såväl far som son Johan Aureller var produktiva målare, men någon komplett förteckning över deras verk finns inte i Nationalmuseum. I biskopsgården i Växjö hänger ett porträtt av biskopen Johan Skarinius, målat av Johan Aureller d.ä.

Då Carl von Linné gjorde sin västgötaresa år 1746 besökte han i slutet av juni Kinnekulle och då bl.a. Rustsäter. Linné skriver i sin ”Wästgöta-Resa” bl.a. ” Steg man neder till Rödsätter för en kleva, som även bestod av skiffer.” Han skriver också om körsbärsträden och beskriver dem som ”stora som ekar”. Körsbären kallar han fågelbär. Det var vad vi i dag kallar sötbär, som det finns gott om just i dessa trakter.

Den kulturhistoriskt värdefulla mangårdsbyggnaden i sten stod under hela 1970-talet tom och förföll. Tack vare att det kom i privat ägo 1978, då det köptes genom Else-Marie Carlander och Hans Dufmats kunde förfallet upphöra. Sedan 2019 ägs huset av Jonas Dahlstrand och Charlotta Brolin vilka utfört omfattande restaureringsarbeten och Rustsäter är därmed åter en fin länk mellan godsen och gårdarna på Kullen.

Källa: Gårdar kring Kinnekulle av Bror Jansson

En av familjerna som bodde på Rustsäter i sekelskiftet 1800-1900 var rättare Eriksson, bilderna ovan är från den tiden.