Fattigstugan i Medelplana

Fattigstugan låg i början av 1873-1874 strax intill kyrkan och Hulegården. Hur den såg ut kan vi inte göra oss någon föreställning om, men det var troligtvis inte något ståtligt hus. Den bestod av två rum varav det ena mest användes till skolrum innan folkskolan byggdes. Inga uthus av något slag fanns förrän 1860 då stämman fann ”av behov påkallat” att ett ”hemlighus” uppfördes vid fattigstugans norra gavel. Sven Andersson i Hisinggården åtog sig värvet för 5 Rdr.

År 1851 var yttertaket så dåligt att det behövdes täckas om och Thorsten Andersson i Hulegården, som ville ha bort fattigstugan från grannskapet, framförde då tanken att flytta hela stugan till annan plats. Men sockenmännen beslöt att det skulle ligga kvar och repareras. Det var stengolv i fattigstugan och ovanpå innertaket fanns ingen fyllning. Det beslöts att trägolv skulle läggas ovanpå stengolvet samt att fylla på vinden med skävor och annat.

Före år 1832 hade församlingen beslutat att låta uppföra ett bårhus av sten på kyrkogården och efter att denna sak varit uppe vid flera tillfällen upphävdes nu det tidigare beslutet. I stället beslöt man att inrätta bårhus på fattigstugans vind. Plats skulle det finnas gott om där och man beslöt också att köpa nödvändiga bräder och 100 st. 3-tumsspik för inläggande av golv.

1872 kom nytt förslag att ta bort fattigstugan och som en första åtgärd beslöts att fattighjonen skulle bortackorderas. Utackorderingen skulle gälla för en tid av fem år och de skulle stå under socknens husbonderätt. Vid uppropet av utackordering av socknens fattiga boende i fattigstugan lämnades endast anbud för tre personer och detta medförde att åtgärden inte kunde verkställas..

Efter detta togs frågan om renovering åter upp eller om en ny fattigstuga skulle byggas. Reparationerna beräknades till omkring 600 Rdr och en nybyggnad omkring 1200 Rdr.

Johan Olsson i Hulegården anförde att fattigstugans nuvarande läge omedelbart intill hans bostad var för honom otrevlig. Därför ville Olsson i händelse av nybyggnad på annan plats, förbinda sig att utan ersättning tillsläppa allt det timmer som behövdes till väggar, bjälkar och takstolar i det nya fattighuset, enligt ritning. Kyrkogården skulle utvidgas i Medelplana och mark skulle släppas till av gärdet intill. Arealen av densamma ca 15 alnars bredd och samma längd som nuvarande kyrkogårds bredd i utbyte mot den mark varpå fattighuset nu står, vilken i stället skulle tillfalla Olsson samt att så länge Olsson är ägare av Hulegården skulle inte någon byggnad uppföras där fattighuset stod.

Stämman beslöt att anta Olssons anbud och en ny fattigstuga skulle uppföras på den mark som församlingen ägde invid kyrkvaktarens bostad i den s.k. ”Gatan” invid landsvägen till Österplana.

Jonas Andersson i Lillegården antogs vid majstämman 1873 som entreprenör för att uppföra den nya fattigstugan till en summa av 850 Rdr .

År 1945 revs byggnaden av Bertil Gustavsson i Västerplana, detta efter att den stått obebodd i flera år. Vid vägkanten ser man ännu grundstenarna till den gamla fattigstugan.