Turisthotellet i Råbäck, Hotell Kinnekulle

Baron Carl Klingspor på herrgården Råbäck gjorde mycket för turistnäringen på sin tid. Han lät bygga Hotell Kinnekulle med restaurang (senare benämnt Turisthotellet), utsiktstornet på Högkullen samt Råbäcks järnvägsstation, allt under 1880- och 90-talet. Närheten till, dels den natursköna Munkängen, som trots sitt namn med tiden förvandlats till en lövskogspark med öppna lundar, dels den geologiskt intressanta “Mörkeklevs grotta” dit slingrande promenadvägar och kalkstenstrappor ledde, skulle attrahera besökaren. Råbäcks park var tillgänglig och där fanns den “1000-åriga eken” och den s.k. “Apostlagrottan”. Kinnekulles topp var i det närmaste ett obligatoriskt besöksmål men krävde flera timmars promenad. För att hinna med allt som kunde göras och ses krävdes ett par dagars övernattning. Resanden kom antingen med ångbåt till Råbäcks hamn och därifrån med hästskjuts eller, från år 1897, med tåg på den nyanlagda järnvägen.

Under första halvan av 1880-talet uppfördes alltså ”Hotell Kinnekulle” efter ritningar av Adrian Crispin Peterson som var en av Göteborgs mest uppburna arkitekter. Ursprungligen var hotellet uppfört enligt paviljongsystemet och bestod 1889 av fyra särskilda paviljonger. Antalet paviljonger kunde utökas i mån av behov. Då man kom på uppkörsvägen från Råbäcks kontorsbyggnad såg man rakt framför sig restaurationspaviljongen och på vardera sidan om den en flygelpaviljong som innehöll rum för resande. Längre bort till vänster fanns en större paviljong.

Den norra, restaurangen, hade en stor inglasad veranda utmed hela framsidan. Denna hade kulisskaraktär med torn och verandor mot sjösidan medan övriga sidor var av enklare utformning. Hotellbyggnaden söder om restaurangen hade en putsad bottenvåning och en öppen veranda utmed hela framsidan med balkong i övervåningen. I sina olika byggnader disponerade hotellet ett 50-tal rum för resande, förutom sällskapsrum och restaurationslokaler.

De rymliga balkongerna och verandorna som erbjöd härlig vidsträckt utsikt, marknadsfördes särskilt. Vägvisare till alla omgivningens sevärda platser tillhandahölls, skjuts med motorbåt, bilar etc. Badhus fanns för varmbad, dusch och tillfälle till bad i Vänern erbjöds också. Gott bord och präktiga sängar, telefoner, post flera gånger dagligen, restaurant och park med elektrisk belysning marknadsfördes.

Till hotellet kunde gästerna ta sig via Kinnekulle-Lidköpings järnväg som låg omedelbart intill hotellet, ett halvt dussin tåg eller flera passerade dagligen stationen kring 1920-talet. Klingspor var den som var den drivande kraften bakom järnvägen som kom att få sin sträckning på västsidan av Kinnekulle. Råbäcks stationsbyggnad uppfördes så att en avstigande direkt fick ögonkontakt med turisthotellet. Stationsbyggnaden hade en utformning som avvek från standarden på banan. Huset hade rikt dekorerade gavlar, två tornförsedda hörnpaviljonger av trä mot bangården och utsirade järnräcken på taknockarna. Kvar av detta är nu endast två verandor av trä.

Carl Klingspor hade ett stort kontaktnät med kända personer runt om i landet, Selma Lagerlöf var sommaren och hösten 1901 på Råbäck och fullbordade sin roman, Jerusalem I. Hon hamnade på Kinnekulle av en slump. Hennes vän Sophie Elkan hade en gång tidigare bjudit baronen på middag och därefter inviterade han de båda väninnorna till Råbäck och de tog in på turisthotellet.

Prisuppgifter från 1919 för rum och inackordering

Rum 2:00 – 3:50

Dubbelrum: från 5:00 – 6:00

Inackordering: Hel från 9:00 till högre pris, vid inackordering gällde minst en veckas bokning.

För skjuts efter särskild taxa, motorbåt, dito, rikstelefoner, tidningar. Post levererades flera gånger dagligen. Varmbadhus med dusch erbjöds gästerna. Elektrisk belysning på restauranten och parken fanns. Turisthotellet var i drift fram till mitten av 1960-talet. Några år senare försökte man rädda hotellet, ett försök att göra om det till ett besökscentrum för bl.a. universitet och högskolor. År 1977 återstod endast två av hotellets byggnader och 1982 revs byggnaden då den var i så dåligt skick. Idag finns endast en stenmur som vittnar om det gamla turisthotellet. En skön plats som erbjuder besökarna att sitta ner med sin kaffekorg och sedan ta en promenad in i Munkängen.

Mitt i parken finns Emilie Högqvist paviljong. Emelie var en känd och hyllad skådespelerska men kanske ännu mer känd som älskarinna till Oscar I, vilken gav henne denna paviljong och placerade den vid Djurgårdbrunnskanalen i Stockholm. Resultatet av deras 10-åriga romans blev två söner som Emelie kallade prinsarna av Lappland. Hon drabbades av lungtuberkulos och dog redan vid 34 års ålder i Turin 1846, och hennes tillgångar auktionerades ut, varvid den dåvarande ägaren till Råbäck, Nils August Silfverschiöld ropade in paviljongen. Paviljongen var ritad av Fredrik Blom och uppförd 1831 som kanske vårt lands första elementhus dvs att delarna var monterade i partier (element) och kunde därmed lätt flyttas.

Platsen där Hotell Kinnekulle byggdes är fantastisk och det är lätt att som besökare förstå hur Carl Klingspor här såg möjligheten att etablera ett turistiskt centra att göra utflykter ifrån. Turistnäring var ett nytt begrepp och den utövades med all tydlighet här på Kinnekulle kring sekelskiftet.

Källor: Bygden kring berget. Gårdarna kring Kinnekulle

Ur Strömboms bok Kinnekulle från 1889:

Hotell Kinnekulle är uppfördt enligt paviljongsystemet och består då detta skrifves af fyra särskilda paviljonger, hvilket antal kommer att öka i mån af behof. Det är beläget i vestkanten af en åt vester sluttande, högländ, lummig äng eller naturlig park, bestående af många slag ädlare löfträd såsom ek, alm, lönn, ask, lind och hassel m.fl. Då man nalkas på den 300 steg långa uppkörsvägen från Råbäcks kontorsbyggnad vid nedere vägen, ser man rakt framför sig restarationspaviljongen och på hvardera sida om densamma en flygelpaviljong, innehållande rum för resande. Längre bort till vester finnes en större dylik. Rundt omkring byggnaderna ligga blomsterklädda, friska naturliga gräsmattor. Utsigten är mycket vacker och vidsträckt öfver hela Kinneviken och en del af Venern norr derom.

Utanför alla ingångar finnas verandor. I bostadspaviljongerna äro tillsammans 14 rum, eraf 8 enkelrum och 3 dubbeletter, hvilka kunna rymma 20, i nödfall ända till 28 enmansbäddar. Egentligen är dock hvarje rum beräknadt för blott 1 gäst. Rummen äro små men beqväma och relativt höga; utom dubletterna har hvart och ett sin särskilda ingång. Dubletterna som alla finnas i den bortersta paviljongen, kunna hållas skilda från hvarandra, men två af dem kunna och förenas genom öppnandet af en dörr mellan de inre rummen, hvarigenom man åstadkommer en liten sammanhängande våning af 4 rum. Bäddarne äro goda, rymliga beqväma, i alla ypperliga, väggar och tak panelade, fönstren försedda med tjocka, rikt draperade gardiner och gröna rullgardiner. Prisen för logis är följande:

Enkelrum n:is 1 och 2 med 1 säng kr. 1:50

Enkelrum n:is 3, 4, 5, 6. 7 och 8 med 1 säng kr. 1:25 med 2 sängar kr. 2:00

Dubletterna n:is 9, 10 och 11

Med 1 säng kr. 2:00 med 2 sängar kr. 3:00.

Dessa pris omfatta äfven ljus, uppassning och städning men däremot icke borstning, som betalas särskildt, vanligen med 25 öre per dag.

Hotellets restauration är god, till och med utmärkt och prisen ungefär desamma som å hotellrestauranterna i Skara och Lidköping. Spirituosa serveras icke, men väl viner och maltdrycker, dock endast tillsammans med mat. Mera anspråkslösa måltider, dock alltid med god mata, serveras ytterst billigt, hvilket vi vilja särskildt påpeka. År 1888 förestås restaurationen härstädes af fröken Sofia Bergström från Lidköping. Till följe af telefon- samt daglig ångbåtsförbindelse med sistnämnde stad kan restaurationen icke gerna blifva utsatt för brist på färska köttvaror eller andra behöfliga reqvisita..

Skjuts med goda hästar och beqväma åkdon till alla platser på och invid Kinnekulle erhålles när som helst vid tillsägelse derom. Priset för åkning synes af anslag å hotellet. Telefon finns tillgänglig i den närbelägna kontorsbyggnaden.

Vid längre tids vistelse kan man inackordera sig å hotellets resauration, hvarigenom lefnadskostnaden blir särdeles billig.