Västerplana kyrka

En av de mest besökta kyrkorna i Västergötland. Den är liten och anspråkslös, men innehåller ovanligt många minnen och sevärdheter, som väl är värda ett besök.
Kyrkan finns öppen för dig mellan den 1/5–15/9 kl.08-20. Vill du göra ett besök på annan tid ring: Hjördis eller Gill Bengtsson 0510-54 20 92

Karta

Bildgalleri

Obs! För att se bilderna i orginalstorlek klicka på titeln  till bilden i galleriet så öppnas en ny sida med bilden i orginalstorlek.

Om

http://www.svenskakyrkan.se/gotene/vasterplana-kyrka

Kyrkan heter Jungfru Maria kyrka, den är byggd på 1100-talet och kanske vissa delar är från 1000-talet. Gravstenar från missionstiden står utanför tornets båda sidor. Kyrkan fick korsarmar genom utbyggnaden 1729-1737. Arbetet utfördes av stenhuggarmästaren Per Jonsson, Stenhammar i Västerplana. Först byggdes södra korsarmen, där kyrkorgeln står och series cantorum. Klockarlängden upptar alla kända klockare och organister från 1570 till nuvarande tid.

Rakt fram i öster finns det ursprungliga koret med stenaltare och framför altaret ett bevarat medeltida fönster i romansk stil. I koret står en märklig stendopfunt, som anses ha skänkts till Västerplana kyrka av biskop Bengt den gode på 1000-talet. Vid altaret står den medeltida piscinan, d.v.s. den sten, där sköljvatten av bl.a. nattvardskärlen fick rinna ned i helgat rum. En dopfunt från 1100-talet står nu vid predikstolen i koret. Denna medeltida dopfunt har tidigare stått i Martorp på Kinnekulle. Man har förmodat, att där funnits en liten medeltida kyrka, som haft denna dopfunt.

Målningarna i koret är välbevarade och visar den korsfäste Jesus Kristus med hans moder Maria vid ena sidan och Maria Magdalena vid den andra sidan. I taket i kyrkan finns kyrkomålningar från 1720- och 1730-talet av konstnärerna Olof Collander och Johan Liedholm.

Motiven utgörs av i norra delen Jesu Uppståndelse och i den större cirkeln Jesu födelse, Jesus och Maria Magdalena, Jesus i Getsemane och Jesu korsfästelse. I hörnmedaljongerna finner vi målningar av de fyra elementen; vatten, elden, luften och jorden.

Mittenpartiets takmålning föreställer änglarnas lovsång till Gud eller Jahve och vi finner texten från Jesaja: Helig, helig, helig är Herren Gud allsmäktig hela jorden är full av hans härlighet.

Norra sidoskeppets målning föreställer Mikaels strid med draken enligt text från uppenbarelseboken.

I norra korsarmen står kyrkans huvudaltare från 1736 med Golgata-motiv. Nederst en framställning av den heliga nattvarden, sedan Jesus på korset omgiven av modern Maria och Maria Magdalena och överst på altaruppsatsen Jesu uppståndelse. Vid mittpartiet ses de fyra evangelisterna och på överstycket aposteln Paulus och aposteln Petrus.

Vid sidan om huvudaltaret står ett altare i barock från 1689. Det fanns tidigare i kyrkans gamla kor. Predikstolen är från 1626, den är smyckad med att mänga snickerier, bilder och upptar inalles 16 texttavlor. De flesta med bibeltexter

Ett triumfkrucifix från medeltiden hänger på väggen bortanför predikstolen. Krucifixet har sannolikt utförts av munkar i något kloster och då får vi tänka på Varnhem, som inte ligger så långt från Västerplana.

Av de allra äldsta inventarierna är kyrkans Maria-skulptur, den är placerad alldeles innanför dörren vid tornet. Skulpturen kommer från 1200-talet och den har inte blivit förbättrad vid restaurering utan har kvar sitt gamla utseende. Mitt emot på andra väggen innanför dörren finns en medeltida träskulptur. Den föreställer Johannes Döparen och ni ser lammet med korsfana syftande på Guds Lamm som borttager i Världens synd.

Från 1600-talet finns flera förnämliga stenarbetare. Studera det Fehmanska epitafiet på väggen i kyrkans gamla kor. Där finns olika symboler och bilder utföra i sten.

Från 1700-talet kommer stenhuggarmästare Per Jonsson Stenhammars epitafium som numera är fäst på väggen intill ingångsdörren. Denna minnessten upptar en lång mycket utsirad text om familjen Stenhammar. Ett nytt epitafium över Per Jonsson Stenhammar hänger numera på västra långväggen i hörnet mot söder, där det gamla epitafiet tidigare hängde.

Ett flertal gravstenar från tidig medeltid kan vi se på golvet innanför dörren intill väggarna, s.k. liljestenar.

Tack vare ortsbornas kärlek och envishet till sin kyrka står den kvar trots hundraårigt förfall. Kyrkan har genomgått många skiftande öden, redan under 1700-talet planerades sammanslagning med Medelplanas kyrka som var mycket mäktigare i jämförelse med Västerplanas.
Trots västerplanabornas ivriga protester varje gång frågan togs upp kom beslut från Kungl. Maj:ts den 28 augusti 1821 att Västerplana kyrka skulle rivas. Kyrkan skulle dock kvarstå under femtio är. Det var då Medelplana kyrka blev tillbyggd med sina korsarmar för att fylla behovet för de båda församlingarna. När de femtio åren hade gått ville kyrkostämman i Medelplana att Västerplana kyrka skulle rivas med undantag för Fehmanska gravkoret.

När förslaget om Västerplana kyrkas rivning 1871var aktuellt bjöds det gamla dopfunten ut till försäljning och ”Kungl Maj:t.och Kronan”, församlingen begärde 300 rdr riksmynt för dopfunten .I oktober 1872 erbjöd sig ”Kungl. Vitterhets- Historie- och Antiqvitets Akademien” att betala 30 rdr för den gamla dopfunten. Då hade emellertid församlingen beslutat sig för att kyrkan skulle återupprättas och sockenborna beslöt då att inte sälja dopfunten. Lyckligtvis får man säga, ty hade dopfunten en gång hamnat i statens ägo hade församlingen troligtvis aldrig kunnat återfå den till något pris. Sådana exempel har funnits många. Senare på året fick västerplanaborna möjlighet att yttra sig i frågan om sin kyrka och dess rivning. Ortsborna var enliga om att behålla sin kyrka och lovade att frivilligt underhålla densamma om den fick kvarstå. Ett kraftigt stöd fick man genom greve Gilbert Hamiltons som själv lovade ekonomiskt stöd om kyrkan kunde bevaras. Västerplanaborna infriade detta löfte och inbetalning skedde till kyrkans reparation 1894. År 1902 utbröt eld i tornet och vinden pga. åsknedslag, sockenborna visade