Skolor i Hällekis Hönsäter

Den gamla folkskolan i Hönsäter

I samband med arvskiftet 1863 efter greve Hugo David Hamilton på Hönsäter stiftade hans efterlevande maka Maria Charlotta, född von Hofsten, en donation för bildandet av en skolkassa vid Hönsätes bruk.

Därvid avsattes av hennes arvedel ett belopp av 5.000 Riksdaler Riksmynt, varav 3.000 Rdr avsåg byggandet av ett skolhus med lärarebostad och 2.000 Rdr bidrag till avlöning av skollärare samt till skolans underhåll. Den av hennes sex söner, som genom lottning ärvde egendomen Hönsäter, skulle bli skyldig att svara för skolans tillblivelse och fortbestånd.

Det kom därför att bli sonen Gotthard Hamilton, som i slutet av april 1865 anmodade murare Rohdin att lägga grunden till det nya skolhuset. Byggnadstimmer hämtades från Hönsäters skog och skräddes på byggnadsplatsen. En del timmer och andra trävaror: plank, bräder och läkt köptes från Österängs egendom, som då ägdes av greve Gotthards bröder Adolf Ludvig och Hugo Archibald. Kostnaden var 1.000 Rdr. Bräder och läkt för den utvändiga beklädnaden kostade 248,25 Rdr. Från Österäng köptes även fönsterkarmar och fönsterbågar för 148 Rdr.

Till skorstensstocken samt den stora bakugnen gick det åt 1.600 stora och 945 mindre tegelstenar. En kamin inköptes för 96,70 Rdr. Redan i oktober 1865 köptes en del skolmaterial för 100 Rdr.

När byggnaden i början av 1868 stod färdig att tagas i bruk hade den totalt kostat 4.768,45 Rdr Riksmynt och nästa hela donationen var därmed förbrukad.

Skolans första lärare var folkskollärarinna Johanna Berg från Carlstad, som redan i november 1868 tillträddes av folkskollärarinna Matilda Flodin, född 1837 i Saleby. Hon uppehåll tjänsten i fyra år mot en årslön av 300 Rdr och fri bostad. I oktober 1972 efterträddes hon av folkskollärarinnan Hulda Wennerblad, född 1851 i Vättlösa. Hon efterträddes under sista halvåret 1974 av den då 28 åriga folkskollärarinna Zelma Octavia Landahl, som hämtades med hästskjuts från Mariestad. Hon var född 1846 i Hällstad, som ligger ungefär 1 mil nordväst från Ulricehamn. En broder till henne var kyrkoherde i Hällstad.

Nu var det Hellekis Aktiebolag, som sedan 1873 såsom ägare till Hönsäter hade ansvaret för skolan. Fröken Landahls årslön fastställdes till 600 kronor jämte kr. 70 till kofoder och dessutom fri bostad och bränsle. Till den kontanta lönen erhölls i statsbidrag kr. 400 och resterade kr. 270 uttogs skattevägen. Erforderligt skolmaterial betalades av Hellekis Aktiebolag.

Fröken Landahl var en duktig med sträng lärarinna, som undervisade alla vardagar mellan kl. 8 – 13 om sommaren och kl. 9 – 14 om vintern. Läsningen pågick under åtta kalendermånader med sommarferier mellan den 15 juli – 1 september.

Från början var skolan i Hönsäter avsedd för barn, som bodde i närheten av Hönsäters säteri men från år 1880 hänvisades även barnen från Skagen och Norra delen av Österplana socken till Hönsäter. För många barn blev det en lång väg att gå till skolan. Men detta var man van vid, då många av dessa barn hade ännu längre väg till skolan i Österplana nedanför kyrkan.

Fröken Landahl fick smeknamnet ”Kruthorn” på grund av sin stränghet eller kanske mera för att hon blivit begåvad med ovanligt stor näsa Hon bodde och verkade i den gamla folkskolan under 32 år till sin pensionering 1906.

Efterträdaren Thure Båth, som samma år 1906 utexaminerats från folkskoleseminariet i Göteborg. Båth var född 1880 den 4 november i Gökhem och gift sig 1906 med Ellen Elisabeth Olsson, född 1878 den 2 februari i Hudene. I äktenskapet föddes två flickor Ester Brita Elisabeth född den 27 januari 1909 och Ingrid Kristina Marianne född den 22 maj 1916. Folkskollärare Båth uppehöll tjänsten som lärare och senare även som organist i Hönsäters kapell fram till sin pensionering 1940. Han hade då med sin familj bott i skolan i 35 år.

Därefter har flera lärare med familjer bott i skolan, som de sista åren även var skolvaktmästarebostad.
Skolan har således varit bebodd sedan 1868.