Hembygdsföreningen hade sitt årsmöte den 7 mars 2026 i Medelplana bygdegård. 25 personer var närvarande. Medlemsantalet i föreningen är nu 280 personer. Ordföranden Björn Sjöstedt hälsade alla välkomna. Björn Sjöstedt blev vald till ordförande för mötet. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet för det gångna året. Det blev omval av samtliga styrelsemedlemmar: Gill Bengtsson, Wilhelm Klingspor, Björn Sjöstedt, Lars Apell, Linus Lövgren, Monika Andersson, Birgitta Gärdefors, Anna Lokrantz, Christina Kronkvist och Emelie Ljungqvist.

Föreningens aktiviteter för år 2026 är bestämda och finns på föreningens hemsida.

Efter årsmötesförhandlingarna berättade Anders Karlsson om renoveringen av Stenhyveln i Gössäter. Anders avtackades med blommor av ordföranden. Dagen avslutades med kaffe med dopp och lotteridragning.

Nu är programmet för året utskickat till medlemmarna och finns publicerat på hemsidan. Årsberättelsen för 2025 finns också tillgängligt på hemsidan.
Vi ses under året!

Söndagen den 13 september anordnade Kinnekulle Hembygdsförening en höstutflykt vid Stampens kvarn i Gössäter tillsammans med Forshem-Fullösa hembygdsförening.

47 personer samlades vid Stampens kvarn. Vårt första stopp var uthusförrådet framför kvarnen, som kallas Luffarhemmet. Det var Louise Klingspor, den gamla friherrinnan på Hellekis egendom som lät bygga om detta uthus med sängplatser och vedspis för de kringströvande luffarna eller ”knallarna”, en fin och barmhärtig insats. Flera av deltagarna hade minnen av luffarna. Vår vandring fortsatte mot Stallmästargården och på vägen dit passerade vi två torp, varav ett av dem fungerade som skyltfabrik under åren 1961-1965. Skyltverksamheten flyttade efter det till Gössäter, Aros skyltar. Det andra torpet som vi passerade kallas i folkmun ”Polistorpet”, polisen Severinson har tidigare bott här i 30 år. Numera, sedan år 2005 bor Rikard Friberg här. Stallmästargården står idag tomt, efter att Christina Klingspor avlidit. På 1930-talet bodde Gustav Adolf Klingspor här. Han hade förlorat pengar i Krugerkraschen och fick då bo här, hans mor Louise ägde huset. Nästa stopp var Stampens kvarn, nämnd av N.G. Strömbom redan år 1889. En tillbyggnad år 1891 gör att kvarnen nu har tre våningar, och nytt kvarnverk installerades 1937. Kvarnen var i bruk fram till 1964-65, men spannmålsrensningen pågick dock till 1973. Siste mjölnaren var Einar Sahlström, som tjänstgjorde här i över 30 år. Åren 1988-89 gjordes en omfattande renovering. Under senare år, från år 2000 och framåt , har kvarnen fungerat som utställningslokal för keramik, konst m.m. Efter besök i kvarnen gick vi över till sågverket och vidare bort mot den vackra stenvalvsbron, vi passerade gården Fredriksfors, gick en bit på landsvägen, och sedan till fastigheten Viktorsfors, som varr vandringens sista stopp. Therese Andreasson och hennes sambo har bott här i 3,5 år . Hon berättade om fastigheten och dess intressanta trädgård. Ordföranden Björn Sjöstedt tackade för visat intresse denna dag med en fin och intressant vandring.

Vi var 60 personer som samlades vid Sjöutsikten på Kinnekulles västsida, för att vandra tillsammans under ledning av Kinnekulle hembygdsförening. Hela området som vi gick genom, ägdes av Skånska Cement fram till slutet av 1970-talet. Än idag kan man säga att Cementa delvis sätter sin prägel, då flera av de hus som vi passerade är antingen byggda eller renoverade av bolaget.

Redan vid samlingsplatsen berättades den första historien, nämligen om själva parkeringens ursprung. Nils Lundin, tjänsteman på Cementa i Hällekis, hade en idé om att anordna en plats med utblick över Vänern. Hit kördes då massor från cementfabriken, men även en del kasserat material från Rörstrand i Lidköping. Därför kallas platsen lokalt för ”tippen”.

Vår vandring började vid Kullingen, Solhagen och Helgerum. Denna lilla samling av hus kallar de själva för ”Gårkelista” (gurklisten). När Cementa expanderade i stora kalkstensbrottet, fanns tillslut inte den gamla vägen kvar. Istället anlade då bolaget en ny väg mellan Hällekis och Medelplana,  som med sin förhöjda uppbyggnad, gav associationer till en gurklist.

Vi gick vidare mot Brunnstorp, som kan vara så gammalt som 1700-tal i grunden. Torpet har haft funktion som så kallat ”mjölktorp”, det vill säga att de hade några kor och sålde mjölk till människorna i närområdet.

Kvällen var otroligt vacker, lagom varm och med nyutslagen ramslöksblom vid våra fötter. Vi stannade vid Nubben, och fick bland annat lära oss att Hällekis orienteringsklubb använde huset under en period på 1960- och 70-talen. Två slingor i närområdet användes för deras verksamhet. Torpet var en skifteslott av grannhuset Trädgårdstorp, vilket har anor från 1740-talet. Här lever fortfarande minnet av Gustav och Hildur Johansson, som drev en taxirörelse som sedan gick i arv i fler generationer.

Vi gick tillbaka ned mot ”stora vägen”. På höger sida noterades att sockengränsen mellan Medelplana och Österplana är markerad genom en lång rad av planterade ekar. Nästa stopp var Kråkelund. Nuvarande boningshus är uppfört på 1870-talet, men det ska tidigare ha funnits ett soldattorp på platsen. Skogvaktare bebodde huset under åtminstone 100 år.

Intill Kråkelund ligger en liten villa i nationalromantisk stil, byggd 1908 av Cementa som tjänstebostad till en gemensam barnmorska för Österplana, Medelplana och Västerplana. Byggnadens namn skulle vara Kråkebo, men har i folkmun alltid kallats för ”Storkebo”.

Vi avslutade vid Kärrgården 1, 2 och 3. De ligger på platsen för en gammal bybildning, där det ska ha bott över 500 personer från och till under 1600-talet. Dagens bebyggelse består av arbetarbostaden Kärrgården 3 som byggdes 1908 för arbetare i rödstensbrottet. Kärrgården 1 är ett torp som friköptes från Cementa strax innan bolaget lade ned. Kärrgården 2 slutligen är troligen från sent 1800-tal och har en ovanlig uppbyggnad med en gjuten, putsad bottenvåning och en överbyggnad av trä. Huset inrymde från början två lägenheter. Här åt vi vår medhavda matsäck, och sedan vandrade vi tillbaka till Sjöutsikten i lagom tid för att uppleva solnedgången över Vänern.

/Anna Lokrantz

Jenny Gustafsson och Hans Kennemark i Medelplana bygdegård 19/3 2025.

Artisterna är riksspelmän och musikforskare. Hans dessutom kompositör.

Anteckningar under deras framträdande.

Marsch av Blinde Petter inledde kvällen. Därefter spelades två polskor. Vi togs med på en resa i geografin som började i Vinberg, i mellersta Halland, gick via Lindome (Schottis från Lindome efter Astor Conrad Carlsson, Askim. Han finns representerad i Västgötadelen av ”Svenska låtar”.) till Sävare. Sven Hassellöf, f. 1802. Hans notbok efterlyses.

1909 var det spelmansstämma någonstans på Kinnekulle. I senare tid ordnade damastvävaren i Österplana Josef Edvinsson spelmansträffar.

Hans K. berättade att det finns en ”Vänerdialekt” i folkmusiken, ett drag som förenar musik från trakten runt Vänern, främst kanske Dalsland och sydvästra Värmland. Så spelades en polska efter Sven Hassellöf. Det berättades om ”Spel-Erik” (Erik Johansson 1826-1917) från torpet Kleven under Skattegården i Törnsäter. Därefter Brudmarsch från Husaby, skriven av skräddaren Lars-Johan Göte som lärde sig av Spel-Erik.

Brudpolska. (1700-talet). Dansades ofta som första dans vid bröllop varvid prästen dansade med bruden. Sedan dansades i allmänhet vals. Flera generationer Lindell från Källby och Lundsbrunn bevarade polskor.

Petter Landström (1818 – 1913) från Sven-Börjesgården, Nordskagen, Österplana. Det finns någonstans en notbok av denne spelman men var? Några låtar finns bevarade i avskrift men originalet efterlyses. Kantorn Georg Wallqvist lär ha haft kopior. Två låtar efter Petter spelades.

Den 27 aug 1951 var kantor Georg Wallqvist, C-G Klingspor och Stig Klingspor engagerade i inspelning av blinde Emil Johansson från torpet Kulladal på magnefonband. Magnefon (magnetofon) var en föregångare till bandspelaren. Ljudet spelades in på hårtunna järntrådar. Denna inspelning som gjordes på Råbäck var ”försvunnen” men hittades till sist i Stig Klingspors kassaskåp på Råbäck. Från detta band spelades nu Kinnekullevalser. För bevarandet av låtarna gjorde dansupptecknare Ivar Johansson och folkmusikupptecknare Martin Sandelius viktiga insatser.

Hans K. sjöng därefter Dä satt en fågel (ur samlingen Hôl i vägga) efter Hilda Andersson från Forshem.

Lasse Dahlberg satt med i publiken. Hans K. har spelat tillsammans med honom och nu spelade Hans och Jenny (orgel och fiol) Koral från Lasses musik till filmen Bröderna Lejonhjärta. (Lasse såg mycket rörd ut). Lasse har givit ut skivan ”Hej Kinnekulle”.

Sven-Ingvar Heij (1921-2017) från Mariestad blev över 95 år. Av honom spelades som avslutning en polska.

Som extranummer spelades en polska efter Johan Alfred Lindell, Lundsbrunn, Valet-polska utan slut (uttalas valé). Spelades förr som sista dans när man bytte tjänstefolk på gårdarna. Alla drängar skulle då dansa med den piga som skulle flytta. Kan också betyda sista gudstjänsten i en kyrka. (Valé franskt ord för ’betjänt’).

Hembygdsföreningen hade sitt årsmöte den 8 mars 2025 i Medelplana bygdegård. 45 personer var närvarande. Medlemsantalet i föreningen är nu 287 personer. Ordföranden Björn Sjöstedt hälsade alla välkomna. Björn Sjöstedt blev vald till ordförande för mötet. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet för det gångna året. Det blev omval av samtliga styrelsemedlemmar, förutom Gert Dahlberg, som avgår ur styrelsen. Omval av Björn Sjöstedt, Gill Bengtsson, Wilhelm Klingspor, Birgitta Gärdefors, Lars Apell, Linus Lövgren, Monika Andersson. Nyval av Anna Lokrantz, Emelie Ljungqvist och Chrisitina Kronkvist.

Föreningens aktiviteter för år 2025 är bestämda och finns på föreningens hemsida. Gert Dahlberg avtackades med blommor av ordföranden. Efter årsmötesförhandlingarna berättade Gustav Nordh om sitt antikvariat i Hällekis och om några speciella Kinnekulle-böcker. Gustav avtackades med blommor av ordföranden. Som en överraskning visades en film om Annexet i Västerplana, i samband med att affären skulle upphöra. Hjördis och Gill Bengtsson medverkade på filmen och det är Anna Lokrantz och Erik Gärdefors som har producerat den.

Efter mötet serverades kaffe med dopp och lotteridragning.