Annexet – Småskolan Västerplana

Näst sista bygganden på höger sida, den gamla småskolan är sedan många år “tygaffären Annexet” samt bostad.

Karta

Bildgalleri

Obs! För att se bilderna i orginalstorlek klicka på titeln  till bilden i galleriet så öppnas en ny sida med bilden i orginalstorlek.

Om Annexet och Småskolan

Före 1824 års folkskolestadga fick församlingen nya präster och dessa var mycket ivriga och ville att socknen skulle anställa en skicklig man som kunde lära barnen läsa i bok och undervisa dem i kristendomsstycken. Församlingen slingrade sig och svarade med att nedanför ”Kleven” fanns en man som kunde lära barnen att läsa. Prästen undersökte saken och fann mannen olämplig och församlingens ledamöter begärde uppskov för att ytterligare betänka innan det gavs samtycke.
Så kom folkskolestadgan och sockenmännen blev mer och mer bekymrade, en kunglig förordning måste lydas, men hur? utan att de fattiga församlingarna skulle betungas med allt för höga kostnader? Man enades om att de båda socknarna Västerplana och Medelplana skulle ha en gemensam skola detta borde räcka när sammanlagda antalet invånare var 867personer.
Dåvarande ägare av Hellekis, löjtnant Ramsay, erbjöd socknen att överta Hellekis skola och flytta den till Hellekis gräns mot Rustsäter, och en del av donationsmedel skulle också få användas för skolan. Skolvägen skulle också bli oerhört lång för t.ex. barnen från Västerplana.
Pastorn gjorde en svar invändning mot förslaget, men sockenmännen såg endast till att det skulle lösa skolfrågan på ett billigt sätt Till sockenmännens sorg ville dock inte Kungl. Maj:t godkänna denna anordning för småskolan, istället ålades församlingen att bygga egen skola och detta beslut måste man följa.

Småskolorna startas
De barn som intogs i folkskolorna skulle förut ha inhämtat en viss färdighet i innanläsning och följden blev att de barn som försummats inte kunde få någon skolundervisning alls. Så uppdagades det t.ex. 1854 att den ”fattige gossen Anders Svensson från Rud” ännu inte kunde läsa trots att han fyllt 13 år. Det beslöts att Anders skulle undervisas i innanläsning av ”Åbergs änka” eller hustrun ”Maja Eriksdotter, detta var i Västerplana.
Många gummor och även knektar tog åt sig att för några örens ersättning lära de små barnen att läsa och denna undervisning var kanske inte alltid så värst mycket bevänt med.
Året 1858 började riksdagen bevilja anslag till upprättande av småskolor.

På våren år 1869 tog dessa skolor sin början och som lärare anställdes ynglingen Karl Olof Hagström i Beväringen i Västerplana. Lönen för 4 månader var 50 Rdr Rmt

Byggande av småskolehus
Det blev besvärligt att ständigt hyra lokaler för småskolan, man fick byta nästan varje år. År 1873 beslöt man därför att uppföra tre småskolor, en i Västerplana, en i Medelplana och en vid Hellekis. Skolbyggnadsplanerna i Västerplana och Hellekis måste efter mycket diskuterande tills vidare läggas ner.

I Missionshuset hyrdes lokal åt Västerplana småskola 1888, hyran för lokalen ansågs för dyr då denna var på 50 kronor för året. På 1890-talet blev det allvar av det så länge planerade småskolebygget. Småskolan i Västerplana uppfördes 1892. Ritningen var gjord av H.E. Lindeman i Skedesgården och Janne Eriksson åtog sig uppförandet för ett pris av 1750 kr.
Undervisningen pågick 6 dagar/vecka och höll på from 1/3—15/11 5 timmar om dagen
Skola byggdes om och renoverades år 1924. En dikt skrevs av en okänd talang som jobbade som snickare vid bygget som finns under berättelser

År boendeNamnFöddFödelseort
1898-1916Anna Kristina Ekman, småskollärarinna1871Sunnersberg
1917-1954Majna Bergström, småskollärarinna1895
1953-1967Dagny Sjögren, småskollärarinna
1969Hjördis Bengtssons, ägare och tygaffär
1969Gill Bengtsson, ägare och tygaffär
Märta Bertzelius Bengtsson, mor 19050112Östra Tollstad

Anna-Kristina Ekman född 1871-04-29 kom från Sunnerbergs socken flyttade till Västerplana 1898-11-25 och arbetade som småskollärarinna

En av skolans profiler var småskollärarinnan Maina Bergström född år 1895, hon kom som nyexaminerad lärarinna till småskolan år 1917 och var verksam där till år 1954. Maina var alltså verksam under 37 år och under denna tid undervisade hon flera generationer i församlingen, säg den Västerplanabo som inte haft Maina som lärarinna.

Undervisning bedrevs i skolan fram till år 1967 och därefter såldes huset till nuvarande ägare. Sedan många år är fastigheten bostad och tygaffären Annexet.

Några små axplock ur protokoll från 1866
Några fattiga barn som gick i skolan skulle få mat fyra dagar i veckan med två mål varje dag. Barnet skulle medföra en pollett som utvisade att det föregående dag bevistat skolan. Sex skilling ansågs vara tillräckligt för varje mål. I Västerplana föredrogs 1867 frågan om något understöd till fattiga barn för att de skulle kunna bevista skolan, men det hette enkelt nog bara: ”afslogs densamma”. År 1873 beviljade Västerplana 10 rdr till en folkhögskola för länet.

Anekdoter från småskolan
När någon förgått sig kallades skolrådets ordförande att komma och ge bestraffning

”I huggormars avföda” hördes från den s.k. rikemans mun, det var Andersson i Nedre Storegården Västerplana som var ordförande.
Någon av pojkarna som visste om att han skulle bestraffas försåg sig med en hård brödkaka i byxorna vilket ju blev ett brak när käppen träffade byxorna.En annan hällde lingonsylt på lämpligt sätt, att det började rinna ner, med lärarens förskräckelse som följd.

(Besökt 424 gånger, 1 idag)