Trolmen2017-01-30T08:28:12+00:00

Trolmen

Karta

Bildgalleri

  • Anna Stina Torstensson
  • Greve Sven Hamlton
  • Trolmens herrgård
  • Trolmens Herrgård, foto: 1890-talet
  • Trolmens herrgård, foto: Ander Karlsson 1934
  • Trolmens herrgård, foto: Freddie Wendin 2002
  • Trolmens herrgård, foto: Freddie Wendin 2011
  • Trolmens herrgård, foto: Freddie Wendin 2011

Om

Trolmen är känd sedan fem hundra år. Dess historia är alltså lång och man vet att nuvarande Trolmen ursprungligen bestod av två gårdar: Lilla Trolmen och Stora Trolmen. Eftersom Trolmen gränsar till andra storgods på Kinnekulle är det inte så konstigt att gårdarna under århundraden haft samma ägare. Under tvåhundra år tillhörde Trolmen släkten Stake, tills gården övertick till kvinnolinjen till släkten Gyllengrip och senare gick i arv till släkten Fock. I början av 1900-talet tillhörde Trolmen släkten Hamilton. Fredrik Wehtje kom till Trolmen 1937, han lät bygga gårdens nuvarande mangårdsbyggnad i samma stil som en tidigare.

I mitten av 1800-talet startades på Trolmen en omfattande rörelse med stenbrytning och kalkbränning. Detta utvecklades och en tid expanderade rörelsen så att ett hundratal personer bodde på och omkring gården.

På Trolmen fanns en kalkgruva. Produktionen av kalk fraktades med oxar till hamnen. I mitten av 1800-talet – då Thorsten Andersson ägde gården – hade egendomen också två skutor som fraktade Trolme-kalk på Vänern. Under den tiden växte den by som nu kallas Hökastan. Där bodde många av arbetarna.

Det troliga är att Trolmen tidigare bestod av flera gårdar, eventuellt en hel by. I Jordeboken återfinns namnet Throllmen första gången år 1566, men redan under medeltiden nämns namnet Trömmen och Trölmene. I Jordeboken år 1572 stavas namnet som nu, dvs. Trolmen. Men gårdsnamnet har också stavats Trålmen eller med två l, Trållmen. Gården hette också Trollholmen. Så benämndes den när Carl Georg Fock dog år 1838.

Ortsnamnsforskare, professor Ivar Lundahl vågar sig inte ens på en gissning, varifrån gården fått sitt namn. Han konstaterar kort och gott: ”Namnets härledning är obekant”.

I början av 1700-talet slogs Lilla och Stora Trolmen samman till ett gods. När den första mangårdsbyggnaden stod klar är osäkert, men 1739 nämns gårdsnamnets huvudbyggnad. Det var ett stenhus som sedan eldhärjades 1798. Först år 1814 stod den nya mangårdsbyggnaden klar. Den var i bruk till slutet på 1930-talet, då den revs till förmån för den nuvarande byggnaden på samma grund.

I början av 1940-talet startades på Trolmen ett forskningsarbete kring hur halm skulle kunna användas till foder. Denna forskning har gett ett intressant resultat, som nu kommer Sveriges lantbruk tillgodo. Forskningen på Trolmen intresserar för övrigt inte bara forskare här i landet – även från öststaterna och från arabvärlden har delegater kommit för att ta del av forskningsarbetet.

Normalt är halm inte lämpligt som djurfoder, men efter bearbetning med bl.a. lut löses träämnet upp och halmen kan bli till foder. Gården höll i början på 1980-talet ett femtiotal mjölkdjur som ingår i lantbruksuniversitetets forskningsarbete. På Trolmen fanns också ett par hundra får som utgjort en viktig del av gårdens strävan att hålla marken fri från sly och buskar. År 1980 hade gården en areal på ca 300 tunnland, fördelat å ungefär hälften skog och hälften öppen åker.

Vid år 2016  omfattar egendomen totalt 70 hektar varav 38 hektar skog. Virkesförrådet uppges till 3 286 skogskubikmeter varav ungefär 3/4-delar är lövskog. Boniteten är 5,8 och skogsmarksvärdet är taxerat till 962 000 kronor.

Betesarealen är på 24 hektar. All åker- och betesmark är utarrenderad på 1 år. Egendomen ingår i flera naturreservat samt Natura 2000-område. Den innehåller även fornlämningar.

Huvudbyggnaden från 1938 uppfördes av Fredrik Wehtje, dåvarande chefen för porslinsfabriken Rörstrand, och har en boyta på 571 kvadratmeter. Det finns ett djurstall på 2 283 kvadratmeter som för närvarande används som maskinhall. Totalt finns 13 byggnader på fastigheten.

Egendomen omnämndes första gången 1492 och har tillhört släkterna Stake, Gyllengrip och Hamilton. Nuvarande ägare är Olof Söderblom som driver verksamheten i bolaget Trolmens Gård AB.

Ägare längd

1472 Eggert Gruppendal överlämnar genom testamente flera gårdar i Medelplana och Österplan, däribland en gård i Trolmen till styvdottern Birgitta och hennes man Amund Svensson Stake. Han var gift med Birgitta Håkansdotter Bölja.

1492 Amund Stake erhåller bl.a. gården Trollum enligt brev 16/1 1492. Sonen Olof Amundsson Stake övertar gården. Han var gift med Hamfred, född Pytting.

1566 Mauritz Olofsson Stake övertog gården efter fadern, han dog 1566.

1566-1593 Göran Mauritzsson Stake , död och begraven i Medelplana kyrka 1593, gift med Carin Kyle

1593-1624 Sönerna Mauritz och Hans Göransson Stake.

1644 Gustaf Stake, son till Hans Göransson Stake, död 1644 och begraven i Medelplana kyrka. Han var gift med Märta Oxehuvud.

1683 Sonen Lennart Stake, död 1683. Gården ägdes sedan av Lennart Stakes mor, Märta Oxehuvud, gift senare med Gabriel Gyllengrip. Denne senare död 1685. mauritz Stake, Lennart Stakes brorson övertog gården. Han dog 1728.

1728 Gabriel gyllengrip, död 1726, gift med Margareta Hedvig Ribbing

1745 Sonen Johan Gabriel Gyllengrip, död 1745, gift med Maria Elisabeth Uggla, död 1766

1803 De var barnlösa, gården övertogs av en systerson till fru Gyllengrip, Jacob Constantin Fock, död 1803

1838 Sonen Carl Georg Fock sålde år 1820 Råbäck till Casper Ehrenborg och flyttade till Trolmen. Den kallades då Trållholmen. Carl Georg Fock dog 1838.

1838-1840 Dottern Birgitta Chatarina Fock, gift med kusinen Carl Konstantin Fock, övertog gården.

1840-1848 Sonen Axel Jacob Fock sålde år 1840 Trolmen till en löjtnant Wideberg

1848-1867 Thorsten Andersson från Rörsmedsgården i Medelplana, född 1802 död 1867

1867-1890 Bröderna Anders och Martin Thorstensson, Den förre född 1829, död 1890, den senare levde mellan 1845 och 1900

1901-1920 Sven Hugo Roger Hamilton, född 1871 på Hjelmsäter, död på Trolmen 1920, gift med Rigmor Marie Tvermoes

1920-1923 Stärbhus efter Sven Hamilton och änkan Rigmor Marie Tvermoes

1923-1937 Knut Robert Dimberg

1937- Karl Fredrik Wehtje

Källa: Gårdarna kring Kinnekulle av Gösta Karlsson och Bror Jansson

Ersätt denna text med “Insert a Table From Tablepress” för att få in rätt tabell.

(Besökt 541 gånger, 1 idag)