Sjörås kvarn 2016-12-13T16:11:01+00:00

Sjörås kvarn

Kvarnen låg till höger om bron

Karta

Bildgalleri

  • Sjörås kvarn
  • Sjörås kvarn Hällekis
  • Sjörås kvarn Hällekis
  • Sjörås kvarn Hällekis
  • Sjörås kvarn Hällekis 1980
  • Sjörås kvarn Hällekis 1980
  • Uthus till Sjörås Kvarn
  • Uthus till Sjöråskvarn

Om

Strax öster om Sjösäters egnahemsområde vid Sjöråsbron låg Sjörås sågverk och Sjörås kvarn. Båda anläggningarna har varit föremål för många om – och tillbyggnader. För kvarnens del är den första känna ombyggnaden från omkring 1615. Den orsakades av en svår översvämning 1612, då de våldsamma vattenmassorna i Sjörås-ån slet loss dammfästena och hela kvarnen seglade ut i Vänern. Kvarnens anor går tillbaka till 1300-talet. Den 14 juli 1415 bytte dåvarande ägaren av Hönsäter, Ficke Grupendal, till sig Sjörås kvarn av biskop Brynolf i Skara. Nu är rörelsen vid såväl kvarn och såg nedlagd. Kvarnen stannades för gott i början av 1930-talet och sågen under 1950-talet.

Sjörås omtalas första gången i en köpehandling från 1415 och kallas redan vid detta år vid detta namnet. Namnet Sjörås betydelse har lämnats obesvarat av Lundberg. Arthur Anderssons gissning är att namnet skulle betyda ”stora åmynningen” Arthur Andersson hade nämligen funnit att gården Storegården i Österplana enligt distrikslantmätare O Söderling även benämnts ”Sjöregården” P, man därav drar slutsatsen att ett gammalt västgötskt ord ”Sjör” betyder ”stor” och då ”ås” eller ”os” betyder åmynning skulle man kunna anta att namnet ”Sjörås” betyder ”Stor åmynning” Sjörås ligger vid Sjöråsåns utmynning i Vänern.

Namnet skrevs år 1564 Siorås, 1571 Siogråhs, 1609 Sjögården, 1610 Siögerråå, ur Forshemsh räkenskapsbok Siöråhs 1670 och 1672 Siörås. Under perioden 1540-1700 förekommer Sjörås blott i jordebäckerna 1564, 1571, 1590 och 1609-1613.

Källa: Uno Lundbergs ”Forshems krönikebok”

I såväl Forshems och Österplana socknar finns fastigheten benämnd Sjörås 1:1. Därför är fastigheten medtagen i Forshems krönikebok. Såväl den del som ligger i Forshems socken som Österplanadelen har sedan 1415 tillhört Hönsäters säteri och förvärvades från biskopsstolen av Hönsäters dåvarande ägare Ficke Grupendal genom ett jordabyte.

Beträffande Sjörås kvarn
(Kungl. Riddarerättens dom mellan Knut Posse och Harald Stake den 26 september 1662).
”Lilla Sjörås kvarnen vad angår bör den stånda och förbliva med sin damm och fäste å bägge sidor dock således att när stor flod är, dragas upp stigebordet och flodluckorne, så att de med någon uppdämning icke skadar androm desslikes skall veraken genom den vattenrännelsen öster om holmen eller igenom annat nybygge än av forno förvändes och för odelkvarnen spilles”

Historiska uppgifter

Sjörås kvarn omnämns i skrifter första gången år 1415. Då bytte Hönsäters ägare Ficke Grupendal till sig kvarnen från biskopsstolen mot ett par gårdar som låg närmare Skara.

År 1610 på general Stakes moders tid blev det en stor översvämning av Sjörås ån. Kvarnhuset som var byggt av Hans Kvarnbyggare på 1500-talet, liksom kvarndammen lossade från sina fästen och flöt ut i Vänern. Sigge Bengtsson i Kjerkestad (Kestad?) byggde upp kvarnen igen. Detta skedde ”två år efter det att juten brännt Skara”. Återuppbyggnaden skedde på samma plats, där den gamla kvarnen legat, likaså dammbyggnaden, som försågs med fästen i berget på båda sidor om ån.

År 1818 byggde dåvarande ägaren av Hönsäter, huvjunkaren Bengt von Hofsten, ett nytt kvarnhuset, vilket framgår av ett brandförsäkringsprotokoll av år 1820. Huset byggdes i sandsten i två våningar. Med skjul var byggnaden 25 alnar lång, 15 alnar bred och 8 alnar hög med 1½ aln tjocka murar. I bottenvåningen fanns två kvarnstenshjul med tillhörande inrättningar, samt två vattenhjul med sina rännor. Hjulen drevs med underfall. I övre våningen fanns ett stort rum med två par kvarnstenar. Dessutom fanns två kamrar med kakelugn i den ena. Överst fanns en vind, som sträckte sig över hela huset. Taket var täckt med tegel på bräder och uppbars utom av yttermurarna av en timrad vägg, som skiljde kamrarna åt, men även en mellanmur av sandsten, som var en aln tjock. Nybyggnaden kostade i allt Rdr 1059-44-11½.

Kvarnen var väl närmast avsedd som husbehovskvarn för Hönsäter, men beskattades dock som tullkvarn, eftersom ungefär 1/8 av Österplana och Medelplana socknars bönder förde dit mäld. För förmalningen betalade de därvid en tull, antingen penningar eller i natura.

Spannmålstullen omfattning under 1800-talet framgår av nedanstående.

År 18196 tunnor råg8 tunnor hafvraVärde 132 Rdr
År 18288 tunnor råg5 tunnor hafvre
År 182914 tunnor råg5 tunnor hafvra
År 186224,11 tunnor råg29.16 tunnor hafvraVärde 636.70 Rdr Rmt

Mjölnare, som år 1818 hette Jonas Lindberg och 1862 hette Gustaf Lindkvist, arrenderade även torpet Lilla Sjörås, som låg i Sjösäter.
I slutet på 1860-talet torde kapaciteten hos Sjörås kvar ha visat sig allt mer otillräcklig. Greve Gotthard Hamilton ägde då Hönsäter och han beslöt sig därför låta bygga om kvarnen och modernisera den maskinellt. Ombyggnaden påbörjades sommaren 1868. För att spara på vattenkraften, så att kvarnen kunde hållas igång längre tid än som hittills ett par korta vår- och höstmånader anskaffades från Göteborg två turbiner att ersätta det tidigare vattenhjulet, som krävde större vattentillgång. För omändringen anlitades ingenjör CJ Hammar. Dessutom fördjupades ån genom sprängningsarbete, som utfördes av en man vid namn Tholsson. Johan Qvist i ”Röda Stugan” mitt för Tryneborg schaktade jord. Totala ombyggnadskostnaden var 3.933 Rdr Rmt.

Arrendekontrakt för Sjörås kvarn

Till mjölnare vid Sjörås Kvarn antages från den 14 mars 1927 Josef Ringblom från Hellekis på följande villkor:

  1. Mjölnaren erhåller en tredjedel (1/3) av all vid kvarnen inmalen tullmäld av såväl grovmäld som av siktmäld likasom samma andel av siktpenningarna om sådana uppbäres.
  2. Till bostad erhållas de till 1/8 hemman Sjörås varande hus, vilken egendom mjölnaren innehar på arrende.
  3. Kvarnen tillhörande kvarnställ, svinhus och smedja likasom själva kvarnhuset underhålles av Bolaget förutom fönsterrutor och låsar, för vilka mjölnaren ansvarar. Mjölnaren deltager med en tredjedel (1/3) i underhållet av turbinremmarna.
  4. Alla egendomens utskylder och onera, av vad beskaffenhet de vara eller bliva må, erläggas av mjölnaren förutom brandstodsavgifter för Bolaget tillhöriga hus och inventarier.
  5. Inläggningar av kvarnstenar samt mindre reparationer i och för kvarnens obehindrade gång åligger mjölnaren verkställa utan ersättning, men ansvarar att verket, som emottages efter syn väl vårdas; från större reparationer såsom omskovling av turbinerna m.m. och nybyggnader är han befriad. Alla kvarnen tillhörande inventarier emottages efter vikt och stycketal, för vilka mjölnaren ansvarar vid ett blivande avträde.
  6. Mjölnaren skall tullfritt för Bolagets räkning årligen förmala 400 hektoliter säd, varuti även hushållets siktmäld är inbegripen; förmales härutöver gottgöres mjölnaren med 5 öre per hektoliter förmalen säd till gröpe och 10 öre per hektoliter för siktmäld. På den malda säden får avdamningen ej överstiga för sammäld och kreatursmjöl 2 kilo och för siktmäld 4 kilo per hektoliter säd; uppgår ej avdamningen till ovan angivna, gottgöres mjölnaren 9 öre per kilo, men skulle avdamningen bliva större betalar mjölnaren per kilo efter dagens pris.
  7. Mjölnaren åligger att hålla noga vård om elden och att aldrig tillåta det i kvarnen eller dess övriga hus får begagnas brinnande stickor eller annat bar lyse.
  8. För verkets skötande håller mjölnaren behövligt antal drängar för vilkas ordentlighet han ansvarar, liksom han på sin bekostnad tillsläpper behövlig smörja och olja.
  9. Rösträtten vid Präst-, klockare- och skollärareval förbehåller sig Bolaget.
  10. På anmälan av mjölnaren anskaffar Bolaget på sin bekostnad kvarnstenar och behövlig siktduk, men mjölnaren åligger att utan ersättning vid Lugnås kvarns stenbrott besiktiga de inköpta stenarna, innan de avhämtas och betalas.
  11. Den vid kvarnen, kvarnstallet och svinhuset blivande gödsel tillfaller innehavaren av 1/8 dels hemman Sjörås. Då kvarnhackorna behöva stålsättas göres detta av Bolagets smed utan betalning av  mjölnaren, men mjölnaren tillsläpper härför nödigt stål.
  12. Till vedbrand för kvarnen erhålles fyra (4) lass ved till lika dimensioner, som uti kontraktet om 1/8 dels hemman Sjörås är bestämt.
  13. Uppsägning av detta kontrakt vare ömsesidig före den 20 december årligen och avflyttning den 14 mars efter åtnjutande av laga fardag, men låter mjölnaren brott komma till last är han skyldig att genaste efter skedd tillsägelse upphöra med sin befattning och flytta.
  14. Då sågning förekommer vid Sjörås såg är mjölnaren skyldig att sköta försågning av timret till följande priser nämligen: 20 öre per stock för sågning och 15 öre per stock för kantning av virket. Vid hyvling av spån erhåller mjölnaren 10 öre per kubikln, men mjölnaren är skyldig att tillsläppa olja och filar.

Mellan 1932-1934 Josef Ringblom arrenderade nu endast själva kvarnen enligt kontrakt av den 8 dec. 1931, vilket upphörde att gälla den 1 juli 1934. Årsarrendet utgjorde kr 250. Kontraktet gäller från den 1 jan 1932. Arrendatorn mottager kvarnen i befintligt skick. Någon reparation vare sig in- eller utvändigt utföres inte av bolaget.

För kvarnens räkning får användas där befintligt stall och smedja. Alla lösa inventarier mottagas vid tillträdet att återlämnas i lika skick vid ev. avträde undantagandes kvarnstenarna, där skall hänsyn tagas till den nötning som under arrendetiden uppstått. Nya siktdukar är inköpta den 26 nov 1931.

Elektrisk kraft för kvarnens drift får ej av arrendatorn användas utan att första vid varje tillfälle då behovet av kraft gör sig gällande därom göra framställning å Cementbolagets kontor.

Brandstodsavgift för kvarnen betalas av bolaget. Alla övriga skatter, som påföras Sjörås Kvarn, betalar bolaget 60% och arrendatorn 40%. Prästskatten betalas i sin helhet av arrendatorn.

Det tillkommer arrendatorn att väl vårda allt såväl fast som löst inom kvarnen.

Detta kontrakt löper med sex månaders ömsesidig uppsägning.

ÅrNamnFöddOrt
1566Per Håkansson
1571Algot
1590Harald
1609Karl
1610Harald
1613Okänd brukare
-1660Göran Håkansson
Hustru okänd
Dotter Anna
1650-1660Göran Olofsson
Hustru Elisabet Håkansson
1657-1675Anders Larsson
Hustru Brita Jonsdotter
Son Peder1657
Dotter Anna1654
1671Jonas Brask, regementsskrivare
1672Håkan
Hustru Brita
1677Måns Francke
1687Lars Jönsson
1692-1692Olof
Hustru Brita
Dotter Ingeborg1692
1699-1710Lars Andersson (kyrkovärd 1712-1717)
Hustru Brita
Dotter Maria1699-03-02
Dotter Margitta1699-03-02
1710Siörås
1721Jonas Jonsson
Lars Olofsson
Hustru Maria Andersdotter
Son Per
Dotter Annica
Britta Andersdotter
Lars Svensson
Hustru Karin Andersdotter
Dotter Brita
Lars Andersson
Hustru Catharina Larsdotter
Son Anders
Gustaf Alfred Svensson mjölnare1860-02-06Källby
Hustru Anna Katarina Svensdotter1861-06-16Ledsjö
Son Petrus Natanael1895-01-08Österplana
Son David Gideon1902-02-17Österplana
Johan Oskar Johansson, mjölnare186-03-22Häggum
Hustru Ebba Maria Larsson 1896-05-12Fågelås
Dotter Gerda Sofia1896-05-12Häggum
Dotter Ruth Hedvig1897-10-01Häggum
Son Paul Gunnar1900-05-08Häggum
Dotter Sara Lilly Maria1904-03-16Österplana
Fosterson Bror Anders Hug Isberg1907-12-03Stockholm
Dräng Josef Elon Ringblom1887-07-09Forshem
Josef Elon Ringblom, arrendator1887-07-09Forshem
(Besökt 187 gånger, 1 idag)