Rustsäter, Rustesäter, Rösätter Medelplana2016-12-13T10:49:55+00:00

Rustsäter, Rustesäter, Rösätter Medelplana

Rustsäter, ett par kilometer från Medelplana by utefter vägen mot Hällekis, tillhör inte de mer kända Kinnekullegårdarna

Karta

Bildgalleri

  • Gretchen och Karolina Eriksson
  • Jenny Eriksson
  • Rustsäter
  • Rustsäter Medelplana 1937
  • Rustsäter Sommarfest 1910
  • Rustsäter, foto: Freddie Wendin 2007
  • Rustsäter, foto: Freddie Wendin 2007
  • Rustsäter, foto: Freddie Wendin 2007
  • Rustsäter, foto: Freddie Wendin 2007
  • Rustsäter, foto: Freddie Wendin 2007
  • Rustsäter, foto: Freddie Wendin 2007
  • Rustsäter, Rustesäter, Rösätter Medelplana
  • Rustsäter, Rustesäter, Rösätter Medelplana 1977
  • Rustsäter, Rustesäter, Rösätter Medelplana, foto: Anders Karlsson 1934
  • Rustsäter, uthus, foto: Freddie Wendin 2005
  • Rustsäter, uthus, foto: Freddie Wendin 2005
  • Rustsäter, uthus, foto: Freddie Wendin 2005
  • Rättare Gustav Eriksson med fru Karolina o döttrarna Jenny o Elsa

Om

Manbyggnad uppförd på 1600-talet, renoverad 1934. Statarbyggnad uppförd 1875. Ekonomibyggnad uppförd 1931, brygghus 1935.

Rustsäter var en aktuell gård under såväl 1600- som 1700-talen. En rättar på Rustsäter Johansson var far till Jonas Johansson Skarinius. Hans levnads historia är intressant. Rättasonen från Rustsäter slutade som biskop i Växjö. Han studerad i bl.a. Skara, där han också senare blev konsistorienotarie, rektor och slutade som lektorn.

År 1674 valdes rustsätersonen Jonas Skarinius till biskop i Växjö. Då hade han under drygt elva år varit kyrkoherde och prost i Lidköping och under kort tid superintendent i Karlstad. Biskop Skarinius gifte sig med en annan Medelplana nämligen dottern till den berömde prosten och riksdagsmannen Zacharias Martini Gyltebackius. Hon hette Ingeborg. Skarinius var född 1616 och dog sjuttioettår gammal i Växjö år 1687.

Flera konstnärer hade anknytning till Rustsäter och man kan verkligen tala om en Kinnekulle-grupp. Dit hörde Olof Collander som bl. a. år 1729 målade den norra delen av takmålningarna i Västerplana kyrka. Såväl far som son Johan Aureller var produktiva målare, men någon komplett förteckning över deras verk finns inte i Nationalmuseum. I biskopsgården i Växjö hänger ett porträtt av biskopen Johan Skarinius, målat av Johan Aureller d.ä.

Då Carl von Linné gjorde sin västgötaresa år 1746 besökte han i slutet av juni Kinnekulle och då bl.a. Rustsäter. Linné skriver i sin ”Wästgöta-Resa” bl.a. ” Steg man neder till Rödsätter för en kleva, som även bestod av skiffer.” Han skriver också om körsbärsträden och beskriver dem som ”stora som ekar”. Körsbären kallar han fågelbär. Det var vad vi i dag kallar sötbär, som det finns gott om just i dessa trakter.

Rustsäter tillhörde under många år Hellekis Aktiebolag och på sistone Skånska Cement AB och AB Cementa, som bröt kalksten nära nog ända upp i Rustsäters trädgård. Brottets skarpa kanter bildar nu tomtgräns. Bolaget hörde till slutet av 1960-talet ut gårdens boningshus, men det stod senare tom i ett tiotal år. Rustsäter ingick i den affär som gjordes mellan Cementa och Skara stift och det stod länge ett frågetecken kring gårdens byggnader.

Den kulturhistoriskt värdefulla mangårdsbyggnaden stod under hela 1970-talet tom och förföll. Huset är av sten och ha tack vare att det kom i privat ägo rustats upp till att åter bli en fin länk mellan godsen och gårdarna på Kullen.

Den stora ladugården var uthyrd till beredskapslager och 1978 såldes boningshuset och ägare 1981 var Else-Marie Carlander samt Annelie och Hans Dufmats.

Källa: Gårdar kring Kinnekulle av Bror Jansson

En av familjerna som bodde på Rustsäter i sekelskiftet 1800-1900 var rättare Eriksson, bilderna ovan är från den tiden.

Ersätt denna text med “Insert a Table From Tablepress” för att få in rätt tabell.

(Besökt 295 gånger, 1 idag)