Ida i Vråna Medelplana2016-12-08T08:38:33+00:00

Ida i Vråna Medelplana

Torpet låg vid Eskilssons Kopparslageri mitt i by

Karta

Bildgalleri

  • Ida i Vråna Medelplana
  • Ida i Vråna Medelplana
  • Ida i Vråna Medelplana
  • Ida i Vråna Medelplana
  • Ida i Vråna Medelplana
  • Ida i Vråna Medelplana
  • Ida i Vråna Medelplana
  • Ida i Vråna Medelplana

Om

Den gamla stugan fanns kvar till början av 1950-talet och var den äldsta i Medelplana by. Den siste ägaren av våran var änka Ida Larsson hon använde stugan till vedbod och hönshus. Hur gammal stuga var men det det kom troligtvis till strax efter laga skifte år 1843, den var minst 100 år när den revs, men inget gick att rädda. I och med Laga skifte upphörde Vråna att vara en självständig jordbruksenhet och uppgick tillsammans med Skattegården och Backgården i den gård som sedan kallades Storängen. Vad som blev kvar av det gamla Vråna var ett litet torp under Bossgården År 1863 hölls en auktion i Vråna efter änka Maria Svensdotter, en av hennes söner nämndes i protokollet som “Lars i huset” och denna Lars torde vara far till Klas Larsson som gifte sig med Ida. Klas var troligtvis den siste mannen i huset. Kvar fanns en ladugård och en stuga av yngre datum. Däremot har det funnits två väderkvarnar och den ena inropades av Lars i huset för 75 riksdaler.

År 1946 gjordes en uppmätning av de3n gamla stugan at några planskisser. Grundmåttet var 8,5 x 5 meter. Byggnadssättet timrad med utknutar, vilket ju pekar på en längre tillbaka liggande byggnadsteknik. Grunden var gjord av en någon rad stenar vilket gjorde att stugan kom att sjukna ner i jorden så småningom. Huset låg bara några meter från landsvägskanten och var indelat med rummet mot vägen som utgjorde storstugan med ytan 5 x 4.75 m. I östra hörnet var förstuga om ca 3 x 2 m. Tillhöger i denna dörren till storstugan och rakt fram dörr till kammaren som hade en yta på 3,30 x 2,5 m. Förstugan hade inget innertag utan var öppen upp till yttertaget och till vänster gick trappan upp till vinden. Rumshöjden var 1.90 m eller kanske något mer. I båda rummen fanns murade öppna spisar. Storstugans eldstadsöppning var 90 cm bred och 75 cm hög framsidan upp till briket klädd med finhuggen kalksten. I hällen som fanns ca 15 cm ovanför spisen var en inhuggen ränna denna för att förhindra vatten eller annat från grytorna att rinna direkt på golvet. Kammarens spis var betydligt mindre även denna var klädd med kalksten. Bakugn fanns inte i stugan. Murstocken på vinden var ca 1 meter i fyrkant vid trossbotten och cirka 75 cm vid yttertaget.

I storstugan fanns inga tapeter på väggarna de var målade med kalkputs. Under fönstren löpte runt väggarna en bröstlist och ovan denna var väggytorna indelade i fält med en inramning med 15 cm breda grågröna ramfält och inom dessa marmorering i ljusare ton. Mellan inramning och marmorering ett centimeter brett vitt sträng. Målningen var , enligt Ida, utförd av en “målare Sjöberg som var svåger med sme´n Nilsson”.

Takbjälkarna i rummen var synliga och ovanpå dem låg ett enkelt brädtak som amtidigt var golvet på vinden. Taklist och fönsterfoder storstugan var profilerade. Fönstren var tre i storstugan och ett i kammaren storlekn var 110 cm på höjden och 80 cm på bredden med två treglasiga bågar i varje .

Utvändigt var stugan brädfodrad och lockad med tre tums läkt och även utknutarna var infordrade. Över fönster och ytterldörr fanns rikt profilerade överstycken om ca 18 cm och och upp till 5 cm tjock. Troligen hörde dessa inte till den ursprungliga utrustning och även brädfodringen torde vara ett senare datum än själva byggnaden. På yttertaget fanns spån men kanske hade det varit torv tidigare.

Man kan utgå från att stugans byggare en gång inte vad vi kallar välbärgad, så hade han ändå råd att kosta på sitt hus lite mer än vad som var vanligt. Vråna-stugan var rätt typisk för denna tid, den representerade en mindre gård eller ett bättre torp. Av den anledningen hade det varit av intresse att bevara stugan.

Klas i Vråna hade på sin tid stugan till snickarbod och ännu 1946 fanns en del av hans enkla hemmagjorda verktyg kvar. Stugan var även ett dagsverkarhem i Medelplana, under Bossgården.

Källa: Boken Min hemsocken av John Erik Andersson

Boende årNamnFödelseårFödelseort
1801-1805Daniel Jansson1757Medelplana
Annika Börjesdotter1765
1900-Klas Larsson, torpare1852-1939Medelplana
Hustru Ida 1864-1950Upphärad
(Besökt 51 gånger, 1 idag)