Hönsäter säteri i Hällekis mfl2018-01-24T15:06:14+00:00

Hönsäter säteri i Hällekis mfl

Ligger i Hällekis centralort, nuvarande huvudbyggnad byggdes 1667

Karta

Bildgalleri

  • Brukspatron J Sköldebrand
  • Fanny Sköldebrand född Lexell
  • Hönsters slottHönsäter säteri i Hällekis, foto: Freddie Wendin 2007
  • Hönsäter 1890
  • Hönsäter gamla logar, vänstra längan byggd 1772, foto_ 1980
  • Hönsäter magasin byggt 1829, foto: 1980
  • Hönsäter säteri i Hällekis, foto: Freddie Wendin 2007 Hönsäter wenfr 2007
  • HönsäterHönsäter säteri i Hällekis, foto: Freddie Wendin 2007
  • HönsäterHönsäter säteri i Hällekis, foto: Freddie Wendin 2007
  • Hönsäters Handelsträdgård

Artiklar berättelse mm.

Om

Även denna gård har gamla anor. Hertig Erik, son till kungen Magnus Ladulås var den förste kände ägare han köpte gården år 1305.Vid Eriks död 1318 ärvde sonen konung Magnus Eriksson gården. Genom köpte blev kammarmästare Ingemar Ragvaldsson ägare till Hönsäter detta var år 1348. Ägarbytet blev ett sätt att återbetala ett lån som Magnus Eriksson tagit på 1500 mark för att finansiera en omfattande pilgrimsfärd.

Ingemar Ragvaldsson blev den förste i en lång släktkedja som kom att vara ägare av Hönsäter. Släktkedjan bröts inte förrän drygt trehundra år senare år 1796 då hovjunkare Bengt von Hofsten köpte Hönsäter.

Sätesgården Hönsäter var tidigt bebyggt. Hur huset sett ur före 1667 är inte bekant. Harald Stake som var riksråd lät bygga den nuvarande huvudbyggnad detta år 1667. År 1707 utbröt brand på Hönsäter och sju trähus på gården brann ner samt övervåningen på huvudbyggnaden. I samband med att friherre Harald Gustaf Stake ärvde Hönsäter 1746 lät han några år senare reparera gårdens corps-de-logi.

Riksrådet, friherre Harald Stake tillträde Hänsäter 1651, hur byggnaderna då såg ut är inte känt men den aktive adelsmannen var inte nöjd med dem. Han ville göra ombyggnader men anlitade inte någon arkitekt för detta utan gav de båda byggmästarna Arfwe Månsson och Christiern Johansson från Västerplana fria händer och direktiv allteftersom huset växte fram. Pga detta byggnadssätt bär inte Hönsäter några karaktäristiska drag från sin tid och liknar inte heller någon annan sätesgårds huvudbyggnad.

Harald Stake var en stark personlighet och det skiner igenom också när det gäller slottsbygget. han var tydligen inte direkt angelägen om att bygga ett slott som skulle överträffa alla andra utan önskade snarare bygga en mangårdsbyggnad med omkringliggande “servicehus” som tjänade sin funktion..

En karta, utförd 1689 av Lorenz Insulander, visar hur husen låg för trehundra år sedan och några större förändringar har inte skett genom åren.

Tidigare fanns förutom en trädgård också en uppodlad humlegård och två rud-dammar intill slottet..

Hovjunkaren Bengt von Hofsten började 1812 med en omfattande ombyggnad av Hönsäter. Exteriörs gavs huset en ny karaktär genom balkongernas tillkomst. Även vid denna ombyggnad anlitades inte heller någon arkitekt utan leddes av Bengt von Hofsten själv.

Betraktar man huvudbyggnaden på Hönsäter och jämför med Hellekis Säteri så finns vissa likheter, kanske sneglade von Hofsten på Tempelmans skapelse när han lät bygga om sitt residens. Bengt von Hofsten lät också uppföra de båda flygelbyggnaderna, hans initialer BvH syns på den västra flygelns gavel som byggdes 1807, den andra stod då klar. På samma plats fanns dessförinnan två flyglar byggda något århundrade tidigare.

I den östra flygeln fanns en bagarestuga inredd och ett brygghus. Den västra flygen var drängstuga och gästrum. År1807 byggdes även ett orangeri och ett drivhus som placerades i närheten av den västra flygeln. Ladugården som ligger parallellt med vägen är byggd 1750och de båda vinkelbyggnaderna med logar och lador mellan 1772 och 1773.

Förstugan på Hönsäter är troligen ganska lik sig från Harald Stakes dagar, en är ett stort kvadratiskt rum med kalkstensgolv med ätterna Stakes och Bielkes vapen inmurade i väggarna. Flera sådana vapenstenar finns i trapphuset. På väggen i övervåningen finns ett par hjorthorn som påminner om en tragisk händelse i den dåvarande djurgården. En hjort anföll och dödade två av gårdens anställda. Fjorton barn blev faderslösa. För att hedra männens minne lät Stake döda hjorten och skänka huden och köttet till fattiga underlydande.

I ett av gästrummen sägs det att Harald Stakes hustru Carin Bielke går igenom, hon beskrivs dock som en vänlig och oförarglig gäst och nattgästerna kan därför sova lugnt.

Källarvalven har gett upphov till många sägner. Det säg bl.a. att det finns en underjordisk gång under Kinneviken till Läckö, ingen har hittat denna gång så det är nog en sägen. Inte heller finns det något belägg för att Harald Stake tagit hjälp av krigsfångar när Hönsäter byggdes.

Trädgården, hagmarker och åkrar har sett i stort sett lika ut i trehundra år tillbaka, det vanliga är att marken brukar växla i användning men så är inte fallet med Hönsäter.

År 1526 skedde ett jordabyte med biskopen i Skara. Till Hönsäter lades också Sjörås kvarn. Den gränsade till Hönsäter. Kvarnen vid Sjöråsån har genom åren använts av gården för krossning av säd och malning av mjöl. Genom sekler har kvarnen byggts om och ändra till 1930 var den i bruk.

År 1873 köpte dåvarande ägare av Hellekis Säteri, kammarherren Carl Sköldebrand, Hönsäters säteri. Samma år bildade han Hellekis aktiebolag, som ägde bl.a. dessa båda egendomar.

År 1912 uppgick den totala jordarealen på Hönsäter till 2420 hektar – 860 var åkerjord. Till godset hörde alltså nära nog halva Kinnekulle och under sakkunnig ledning bedrevs ett omfattande skogs- och jordbruk, till godset hörde också Högebo och Gössäter.

Under åren moderniserades ekonomibyggnaderna och maskinparken. På 1950-talet när disponent H. Seb. Tham var chef, skedde den största rationaliseringen. Det mesta av jordbruksdriften centraliserades till Högebo, som var den största gården. Där hade bolaget 160 mjölkkor i en modern ladugård. under förvaltaren Paul Olofssons ledning utökades gårdarna brukade areal genom att utarrenderade gårdar och torp togs under eget bruk.

1976 övertogs Cementas hela jordinnehav på Kinnekulle av Skara stiftsnämnd, som arrenderade ut Högebo till Råbäck. Russäter arrenderades till Trolmens egendom, Gössäter och Törnsäter till Magnus Olofsson. Gårdarna och Gum såldes via lantbruksnämnden för att lägga samman med andra gårdar där.

1932 lät dåvarande disponenten Nils Danielsen på Hönsäter anlägga en synnerligen vacker parkanläggning som helt ändrade den förutvarande trädgårdens karaktär. Det var stora breda gångar utmed vilka löpte ett par meter breda blomsterrabatter med mängder av perenna blommor – om våren tusentals lökväxter om sommaren olika sorters rosor och andra färggranna blommor – som det var en fröjd för ögat att promenera ibland. På 1960-talet skövlades den vackra parken, gångar och blomsterrabatter lades igen och besåddes av gräs.

I den vidsträckta parken ligger Hönsätes vackra kapell, som uppfördes och skänktes till Österplana församling i samband med fusionen 1913. En stor del av inredningen skänktes på 1600-talet till Österplana gamla kyrka av Harald Stake.

Sedan 1976 har Hönsäter haft flera ägare och de senaste åren bedrivs omfattande restaurering.

Källa: Gårdarna kring Kinnekulle samt Bygden kring berget.

Ägarlängd 
1305-1318Hertig Eriks, son till Magnus Ladulås
1318-1348Magnus Eriksson
1348-1390Ingemar Ragvaldsson, Abraam Andersson brukade Hönsäter
1390-1407Syskonen Ingemar Ulfuild och Ingerid barn till Abraam Andersson
1407-Ficke Grupendal skänkte gården till hustrun som morgongåva
-1472Eggert Grupendal testamenterade till styvdottern Birgitta och make Amund Svensson Stake
1472-1515Amund Stake
1515-1553Erik Amundsson Stake
1553-1563Olof Eriksson Stake
1563-1589Erik Olofsson Stake
1589-1651Ingeborg Stake
1651-1677Harald Ericsson Stake
1677-1710Johan Haraldsson Stake
1710-1746Johan Johansson Stake
1746-1795Harald Gustaf Johansson Stake
1795-1796Harald Gustafsson Lenck
1796-1826Bengt von Hofsten
1826-1863Hugo Hamilton
1863-1873Wilhelm Gotthard Hamilton
1873Car August Skjöldebrand
1873-1913Hellekis Aktiebolag
1913-1976Skånska Cementaktiebolaget sedermera Auroc-koncernen
1976Skara Stiftsnämnd
1977Björn Bark (endast huvudbyggnaden)
År boende NamnFöddFödelseort
1892-1913Axel Mauritz Stenbeck dir. 1878Gudhem
Hustru Gerda Davida Heyman1867Siene
Dotter Karin1890V Ed.
Son Per Sven1892V. Ed
Son Gustaf Folke1893Österplana
Dotter Margit1899Österplana
Son Bertil Hjalmar1902Österplana
1892-1928Otto Alfred Hillfors, disponent1860Nor
Hustru Ida Sofia Nordström 1866Kräklinge
Dotter Dagmar Sofia Ottilia1890S. Möckleby
Dotter Ebba Maria Kristina 1893Österplana
1928-1943Nils Danielsen, disponent1889Stockholm
Hustru Rut Anna Elisabeth Wohlfart1896Karlsdal
Son jJan Krister1917Guldsmedshyttan
Dotter Elsa Gunilla1919Hällefors
Son bo Sixten1922Hällefors
1943-1965Harry Sebastian Tham, disponent 1900Skövde
Hustru Märta Jenny Charlotta Tisell1903Hälsingfors
Dotter Åsa Helena Maria1931Belgrad
Son Christer Harry Sebastian1932Belgrad
Son Carl Johan Sebastian 1940Danderyd
1966-Per Olof Rosenqvist, disponent1914
Carl Gösta Björk, platschef1927Grytnäs
Hustru Joninna Petursdottir1923Island
Dotter till hustrun Inger Dunér1949Kirseberg
Gunnar Öberg, civ. ingenjör1881Stockholm
Hustru Elsa Maria Helleberg1884Stockholm
Son Kurt Johan Otto 1915Stockholm
Dotter Sigrid Marianne1921Österplana
Per Gunnar Sylvan, överingenjör1916Kattarp
Hustru Gerda Hellerborg1921Råda
Son Nils Christer Axel1944Österplana
Dotter Inga Lisa1946Österplana
Son Johan Otto1950Österplana
Ingeborg Sahlström, syster1884Skarstad
Karl Albert Fernlöf, biträde1890Huggenäs
Konrad Natanael Wahl, biträde1888TådeneT
Karl Anton Sahlström, handlare1872Skarstad
Hustru Eda Sofia Hedström 1880Österplana
Son Karl Fritz Harry1906Valbo
Dotter Gunhild Margareta1909Österplana
Dotter Ingrid Sofia1911Österplana
Son Lennart Karolus1913Österplana
Ludv. Karl J:son Blomfeldt, trädgårdsmästare1869Ljungby
Hustru Johanna Sundberg1869Värmdö
Son Karl Magnus Albin, trädgårdssköt. 1894Ytterjärna
Son Jakob Elis1895Ytterjärna
Son Seth Ludvig Oliver 1899Södertälje
Pontus Petersson Elmstrand, diakon1878Ucklum
Hustru Tolla Axelina Gabri:a Otterdal1881Nykyrka
Johan Hjalmar Ekström, diakon1885Sala
Hustru Märta Laur:a Bäfman1885Stockholm
Thure Båth, folkskollärare1880Gökhem
Hustru Ellen Elisabet Olsson 1878Hudene
Dotter Ester Brita Elisabet1909Österplana
Dotter Ingrid Kristina Marianne1916Österplana
Axel Gustav Andersson, byggnadsingenjör1900Västanfors
Hustru Elsa Albertina Tengstrand1902Stockholm
Gösta Valter Olof Ekeblom, 1907Östhammar
Arvid Brandberg1909Lindesberg
Johan Albert Jansson 1882Gunnilsbo
Oskar Johannsson, kemist
Yngve Anders Lennart Baner, byggnadsing.1912Berga
Hustru Astrid Beata Maria Johansson 1914Skede
Dotter Gunvor Kristina1950Österplana
Son Åke Lennart1951Österplana
Son Gunnar Stefan1957Österplana
Erik David Hilmer Forsslinbg1883Vårdinge
Hustru Ester Maria Forsberg1887V. Skedevi
Henry Julius Rudberg Bergsingenjör1903Ludvika
Hustru Berit Margareta Iversen1910Viborg
Son Gay1933Österplana
Son Ulf1936Österplana
Son Per
Göte Uno Emanuel Ekström1915Säfsnäs
Hustru Helny Birgitta Viola Dal1918Säfsnäs
Per Gustav Tore Carlsson 1930Floda
Karl Henry Osborne Nilsson 1903Österplana
Hustru Märta Elin Sofia Pettersson 1907Medelplana
Dotter Birgitta1936
Son Jörgen
Karl Gustaf Fredenberg, civilingenjör1920Grängesberg
Hustru Kerstin Alfhild Fredrika Beland1918Sala
Nils Ingvar Tinglöv el. ingenjör1925Kroppa
Hustru Maj Gunbritt Engerby1933Österplana
Bengt Olov Norefors, ingenjör1923Länna
Hustru Margita Maria Jenvald1926Karlskrona
Son Ulf Göran
Gustaf Harry Rittemark, ingenjör1924Lidköping
Hustru Hilma Augusta Margareta Ruhnbom1925Toresund
Eino Erik Landin, ingenjör1932Ö.Eneby
Hustru Gunvor Ingegerd Andersson 1932Sorunda
Son Peter Eino Erik1958Sorunda
Stig Villner Sahlén1926Falun
Hustru Ulla Britt Resin1930Nederkalix
Dotter Eva Britt1955Hedemora
Son Stig Ivar1961Ö. Eneby
Nils Kurt Inge Fors, lab. ingenjör1933Kristianstad
Hustru Gun Anna Maj Johansson 1936
Bror Orvar Tobiasson, maskiningenjör1918Örgryte
Hustru Lilly Sonja Marion Nilsson1914Högås
Karl Henry Redmo, ritare ingenjör1932Karlskrona
Bo Urban Harald Eriksson, ingenjör1920Söndrum
Nils Adolf Henriksson, ingenjör1929Vittskövle
Yngve Björkenor, ingenjör1918Borås
Sture Svensson, ritare ingenjör1933Mariestad
Hustru Gudrun Maria Andersson 1932Göteborg
Åke Lennart Eriksson, ingenjör1931Halmstad
Sune Ove Leopold Nilsson, ingenjör1931S Sandsjö
Säth August Em. Klijngspor, ingenjör1887Multrå
John Martin Rosén, kemist1897Örebro

Tillbaka till föregående sida
(Besökt 673 gånger, 1 idag)