Hellekis säteri i Hällekis2018-01-24T15:08:08+00:00

Hellekis säteri i Hällekis

Ligger mellan Råbäck och Hällekis centralort, Kinnekulles pärla enligt Carl von Linné på sin Västgötaresa som fascinerades av parken och dess växlighet

Se historisk hemsida

Karta

Bildgalleri

  • Hellekis säteri
  • Hellekis säteri Foto: Före 1900
  • Hellekis säteri, foto: Freddie Wendin 2007
  • Hellekis säteri, foto: Freddie Wendin 2007
  • Hellekis säteri, foto: Freddie Wendin 2007
  • Hellekis säteri, foto: Freddie Wendin 2007
  • Hellekis säteri, foto: Freddie Wendin 2007
  • Hellekis säteri, foto: Freddie Wendin 2007
  • Hellekis säteri, foto: Freddie Wendin 2007
  • Vinsäter

Om

Säteriet har mycket gamla anor. Långt innan det första slottet byggdes i början av 1500-talet bodde det människor där. Vikingar och sjörövare nämns i Hellekis historia. Boplatsen valdes med hänsyn till hamnen vid Vänern. Huvudbyggnaden har alltid legat på den plats där den ligger. Redan på 1300-talet var gården troligen bebodd, den första byggnaden stod klart 1596 den s.k. Fyrkanten. Innan dess fanns redan hus på Hellekis ägor. Slottet som finns idag stod klart 1791 och byggdes efter ritningar som gjorts av arkitekten Olof Tempelman, två gånger har slottet härjats av eld.

I den dryga 600-åriga historien som finns på Hellekis finns både vikingar och sjörövare nämnda, den förste kände ägaren var riksrådet Matts Gustafsson Sparre i slutet på 1300-talet. Godset har vandrar genom en rad olika släckter -Liljesparre, Posse, Ulf sparre, von Arbin och Skjöldebrand, under 40 år framtill 1913 ägdes det av Hellekis AB och därefter av Skånska Cement AB innan det kom i släkten Klingspors ägor.

Den äldsta kända större byggnaden på Hellekis är den s.k. Fyrkanten, och var en kvadratisk stenkoloss i tre våingar. Det finns uppgifter om att denne skulle byggts av riksrådet Axel Nilsson Posse, men det förefaller inte riktigt. Mycket skriven litteratur om Hellekis är motsägelsefull och tyvärr finns inte äldre tid av gårdens historia inte nedtecknat.

I Erik Dahlbergs “Suecia antiqua et hodierna” från 1705 finns ett kopparstick från de senare åren av 1600-talet. Det visar gårdsplanen sedd mot nordväst. till vänster ligger ett trevåningshus byggt av riksrådet Göran Knutsson Posse år 1597, detta förstördes av en brand 1698. Ursprunget till den nuvarande mangårdsbyggnaden byggdes 1708 och då kom den s.k. Fyrkanten att tjäna som bostad åt ägarna.

1791 lät den förre byggherrens sonson, greve Nils Posse, bygga om det drygt åttio år gamla huset, han tog hjälp av arkitekten Olof Tempelman.

I den stora representationsvåningens hall finns en vägg med en infälld minnestavla av brun kalksten, på denns tår att läsa:

“1791 uppbygdt af godsets ägare öfverste cammarherrneR och C af Kongl. M:ts orden grefve Nils Posse och dess husfru statsfruen hoss drottningen friherrinnan Sara Marg. V. Düben efter professoren O Tempelsmans ritning styrdes byggnaden av byggmästaren And. Sundström jämte värkgesällen E. Vahlström verkställdes af villiga underhafvande.”

Vad som byggdes om 1791 finns inte nedtecknat, men vad som är klart var att fasaden fick Tempelmans prägel. De båda flygelpartierna kom till och slottet fick den önskade längdutsträckningen. Taken omvandlades till terrasser. Oklart är om Tempelman ritade om det gamla huset eller om han 1791 byggde ett helt nytt på samma plats. Byggnaden Fyrkanten stod dock kvar och låg sett från gårdsplanen mot Vänern tillhöger och är ett minne blott, inga spår finns kvar av det äldsta huset på Häellekis. På 1860-talet fanns Fyrkanten kvar, men ett par decennier senare var det rivet, troligtvis störde det den totala arkitekturbilden.

På gamla kartor finns heller inga upplysningar om hur det kunde sett ut på Hellkis under 1500-talet och 1600-talet. Men Dahlbergs “Suecia antiqua” ger en god bild av gårdens byggnader före branden pr 1698.

Tre stora slottsliknande hus fanns, pampligast var det som fanns till vänster sydväst på gårdsplanen, en hög och smal byggnad. På gaveln fanns endast två fönster i bredd. Dekorationerna tydde på att huset byggdes under den äldre Vasatiden. tillhöger låg ett lägre hu, byggt i vinkel och mellan detta och Fyrkanten till höger finns en hög mur. Husen och muren bildade en rektangel och gav Hellekis en borggård.

Genom åren har Hellekis genomgått flera renoveringar. På 1970-talet gav man nedre botten ett nytt utseende. Andra och tredje våning i slottet behölls i ursprungligt skick, medan första våningen förvandlades till en modern bostad. Lillemor Klingspor som hade känsla för det konstnärliga varvade den moderna våningen med den äldre miljön, tillsammans med arkitekter har moderniseringen förenat gammal och nytt.

I de båda övre våningarna har åtskilligt från den gustavianska tiden bibehållits både inredningsdetaljer och möbler har bibehållits.

Hellekis är en pärla, när Carl von Linné besökte säteriet hänfördes han av den vackra parken med sin fantastiska växtlighet – även om han beklagande att den hårda vintern 1740 hade ödelagt valnötsträden och att sådana inte ville växa på Kinnekulle. Då misstogs sig blomsterkungen, idag ger ett magnifikt valnötsträd goda nötter och många tusentals turister söker sig till parken från våren till hösten. Trädgårdsarbetarna håller trädgården i bästa skick, genom att förvandla parken från våren med hav av lökväxter till höstens dignade fruktträd och bladens färger. Sommaren bjuder på den doftande rosenträdgår4den och perennrabatter i alla sköna färger och former.

I det gamla orangeriet finns sedan många år restaurang och i växthuset inryms olika verksamheter som försäljning av växter, konsthantverk, keramik, delikatesser. På säteriet arrangeras bl.a. westernridning . På sommarkvällar ordnas musikuppträden och i början av november arrangeras julmarknad –

På ägorna arrangeras även jakter på rådjur, hjort och änder i samarbete med Råbäck. År 1946 köpte dåvarande ägare Klingspor fyra hindar och en hjorthanne från Aggarön i Mälaren och satte dessa i ett hägn. Påföljande år när kalvningen var över släpptes hjortarna ut i friheten. Dovhjortarna ser du idag nästa varje gång du finns på Kinnekulle, många tycker att antalet blivit för stort då djuren inte bara väljer växter i naturen utan även besöker mångas trädgårdar.

En pärla bland slotten och godsen på Kinnekulle – där även du som besökare kan njuta.

Ägarlängd 
1300-talets slutMatts Gustavsson Sparre
1400-talets början Gustav Mattsson Sparre
Omkring 1450Lage Gustafsson Sparre
Omkring 1450Karin Bengtsson (dotter till Lage Gustafsson)
1472Björn Bengtsson
1400-talets slutErik Nilsson Lilljesparre
1500-talets början Birgitta Mattsson (dotter till Erik Nilsson)
1526Anna Axelsdotter (dotter till Birgitta Mattson)
1569Lage Posse
1581Göran Knutsson
1604Christoffer Siebtrodt
1606Nils JöranssonStiernsköld
1635Knut Göransson Posse
1664Gustaf Knutsson Posse
1677Knut Gustafsson Posse
1678Brynte Cronsköld
1687Göran Johansson Ulfsparre
1700Maurits Nilsso Posse
1702Nils Mauritsson Poss
1723Maurits Nilsson Posse
1787Nils Mauritz Pose
1818Fredrika Louise Posse
1841Louise Posse
1856Carl August Skjöldebrand
1873Hellekis Aktiebolag
1913Skånska Cementaktiebolaget
1932Carl Wilhelm Orozco Klingspor
1963Ebba Sophia Elisabeth Rambel (änka efter Carl Wilhelm Klingspor)
1966Carl-Gustaf Orozco Klingspor
Tillbaka till föregående sida
(Besökt 362 gånger, 1 idag)