Gården Hjelmsäter Corps De Logi2016-12-04T17:46:17+00:00

Gården Hjelmsäter Corps De Logi

Hjelmsäter ligger på Kinnekulles Vänersida mellan Blomberg och Trolmen

Karta

Bildgalleri

  • Foto: 1950-talet
  • Foto: Anders Karlsson 1934
  • Gilbert Hamilton
  • Gården Hjelmsäter Corps De Logi, foto: Freddie Wendin 2007
  • Gården Hjelmsäter Corps De Logi, foto: Freddie Wendin 2008
  • Gården Hjelmsäter Corps De Logi, foto: Freddie Wendin 2008
  • Gården Hjelmsäter Corps De Logi, foto: Freddie Wendin 2008
  • Gården Hjelmsäter Corps De Logi, foto: Freddie Wendin 2008
  • Hjelmsäter, Kinnekulle, foto: Freddie Wendin 2009
  • Hjälmsäter, foto: 1910

Om

Hjelmsäter har anor från 1300-talet och mangårdsbyggnaden är från 1400-talet, då drottning Margareta arrenderade gården. Dagens corps de logi byggdes i mitten av 1800-talet medan flyglarna är från 1700-talet. I en av flyglarna finns Ingeborgs vävkammare och i flygeln mitt emot anordnas årligen en stor höstmarknad. Huvudbyggnaden är privatbostad

Det nuvarande corps-de-logiet på Hjelmsäter stod klart kring 1840. Avsikten var att Hjelmsäter skulle bli bostad åt någon av sönerna till Hugo David Hamilton på Blomberg, som gift sig.

Huset byggdes på gammal grund. Några dokument som visar hur tidigare byggnader på Hjelmsäter sett ut finns inte, men man vet att grunden är cirka fem hundra år gammal och att det fanns en byggnad på Hjelmsäter när Knut Knutsson Roos i slutet av 1400-alet skrev sig där.

Kring dessa källare finns många historiska berättelser. Enligt vissa källor skulle det inte alls ha varit enbart källare, utan underjordiska bostäder och någon slags befästning i vilken Sveriges adel hade ett tillhåll och ett ställe att dra sig undan vid ofärd. I källaren finns gluggar som skulle kunna tyda på att den också var en försvarsplats. På gården finns även andra intressanta byggnader. De båda flyglarna är byggda i början av 1700-talet. I den ena har nuvarande ägaren Hugo Jacob Hamiltons syster Ingeborg sedan mitten av 1950-talet en vävkammare. Båda flyglarna har under långa tider tjänat som stallar och magasin, men i den som nu inrymmer vävkammare var det länge mejeri.

På samma sida om vägen som ladugården finns en av de äldre byggnaderna på gården. Det är ett magasin som troligen byggts på 1400-talet. Sägner berättar att detta också en tid fungerat som gårdens kyrkolokal och samlingssal.

Greve Hugo David Hamilton köpte Hjelmsäter år 1813 och allt sedan dess har den tillhört den Hamiltonska släkten och ingått i serien Hamiltonska gods och gårdar.

Hjelmsäter har i alla tider fått spela rollen som ”lillebror” till de stora närliggande godsen. Det är i och för sig märkligt, inte minst med tanke på den synnerligen intressanta ägarlängden, som vittnar om att Hjelmsäters ägor var attraktiva. Hjelmsäter har en areal på cirka 650 tunnland, varav cirka 200 tunnland är åkermark. På gården finns (1980) också en omfattande ungdjursproduktion. Gårdens namn blev vida känt åren kring andra världskriget, då greve Edward Hamilton anlade en trädgård med cirka 7000 fruktträd. Med åren blev emellertid den verksamheten allt mer olönsam och idag är enbart ett hundratal träd kvar.

Den fina trädgårdsanläggningen var under decennier utflyktsmål för tusenden. Bärsöndagarna på Kinnekulle var stora attraktioner och de dignande morellträden på Hjälmsäter var alltid populära. Då plockades bär till vinterns saft.

Inom sina domäner har Hjelmsäter i dag ytterligare två stora attraktioner som årligen lockar många till besök. Först och främst är det den ovanliga lokalen med guckusko halvannan kilometer öster om ladugården. Där blommar på försommaren flera hundra plantor med den fridlysta orkidén.

Carl von Linné blev tydligen betagen av Kinnekulle då han gjorde sin Västgötaresa. Han skriver bl.:” ..denna platsen är ljuvligare än någon annan.” Det är troligt att han satt invid Hjelmsäter då. Han skriver i målande ord den skönhet som mötte honom i Västerplana storäng, som han kallade för ”Floras tempel”. Den ligger på gränsen av Hjelmsäter och är något av det skönaste som finns på Kullen.

Västerplana storäng var mycket större före 1850, då den nuvarande ”nedre vägen” byggdes. Den skär storängen.

Källa: Gårdarna kring Kinnekulle Gösta Karlsson/Bror Jansson

Ägarelängd 
ÅrÄgare/förvaltare/arrendator
1350-taletTorkel Erngislesson
1389-1412Drottning Margareta
1412-1472Kronan
1472-1478Gunhild Torkelsdotter
1478-1489Niclis Barun
1489-1496Axel Posse
1496-1582Knut Knutsson Roos
1582-1582Erik Gustafsson
1582-1607Harald Eriksson Roos
1607-1643Ingeborg Gylta
1643-1677Ingrid Gylta
1677-1699Mathias Soop
1699-1725Anna Maria Soop
1725-1730Magnus Roos
1730-1746Bernt Vilhelm Brunner
1746-1769Maria Catarina von Nackreiy
1769-1774Carl Georg Roos
1774-1785Jacob Constantin Fock
1785-1802Adolf Ludvig Hamilton
1802-1914W. Gilbert Hamilton
1914-1928*Gilbert Hugo Hamilton
1928-1966Edvard Hamilton
1966-1999Hugo Jacob Hamilton
2000-ffEdward Hamilton
(Besökt 529 gånger, 1 idag)