Folkets Hus tidigare Lyckeberg, Gustafsberg Gössäter2018-01-18T16:26:38+00:00

Folkets Hus tidigare Lyckeberg, Gustafsberg Gössäter

Låg vid Gössäters Stenhuggeri

Artiklar och berättelser

Bildgalleri

  • Folkets Hus tidigare Lyckeberg, Gustafsberg Gössäter
  • Folketshus Gössäter
  • Luciafest Gössäter Foto: 1942

Om

Huset ar troligtvis byggt på 1870-talet.

När fackföreningen Svenska Fabriksarbetarförbundet avdelning 225 bildades i Hällekis den 14 oktober 106 uppstod den dagsviktiga frågan var man skulle få någon lokal att hålla möten i . Sommartid håll man till utomhus kanske i någon skogsglänta och i övrigt fick man hålla till hos någon medlem eller annan privatperson i deras bostad. I jubileumsskrifter utgivna av fackföreningen kan man läsa om den tiden. Där står det bl.a. att framställning gjordes hos Hellekis aktiebolag om att få köpa en tomtplats för uppförande av ett folkets hus, men att denna begäran avslogs bestämt. Till en handelsbod skulle möjligen gå att erhålla tomtplats men dock inte till ett folkets hus där fackföreningen skulle hålla sina möten.

Den 4 december 1907 bildades föreningen Folkets Hus i Hällekis UPA och dess första uppgift blev att försöka få tag i en tomtplats men det såg inte lätt ut sedan den stora markägaren på denna plats uppträtt avvisande. Hur det än var så lyckades man nå uppgörelse med ägarna av en mindre fastighet, Lyckeberg även kallad Gustafsberg, som låg ett par hundrameter norr om Gössäters stenhuggeri. Enligt officiella handlingar undertecknades ett köpeavtal den 8 febr. 2909 med ägarna handlaren Jonas Johansson och Alf Jonell. Köpeskillingen uppgick till 2000 kronor och tillträde skulle ske samma dag som köpeavtalet undertecknades. Lagfart beviljades den 15 febr. 1909.

Föreningens styrelse bestod då av följande personer:

Johannes Dahl
Emil Gustafsson
Karl Andersson
Per Otto Andersson
Sven Johan Holgersson

I sitt dåvarande skick var huset inte lämpligt som möteslokal varför man utförde en genomgripande ombyggnad. Därefter har endast mindre förändringar gjorts. Den stora salen med bl.a. en scen kunde rymma upp mot ett hundratal personer. Därutöver fanns en mindre lokal, ”kafferummet”, samt ett kök med en järnspis. I husets södra del fanns även mindre vindsutrymmen.

Sedan denna tid har ett otal möten hållits inom dessa lokaler. Förutom fackföreningsmöten har där hållits sammankomser av ortens socialdemokratiska och kommunistiska organisationer, nykterhetsföreningar, kooperativa föreningar, sjukkassa, ABF m.fl. organisationer. Även fester och samkväm har arrangerats där av de olika föreningarna. Men man fick passa sig för att inte hamna för nära den stora järnkaminen strax innanför dörren då denna mastodont kunde sprida en fruktansvärd hetta.

En stor del av ortens studieverksamhet med cirklar och föreläsningar har varit förlagd till Folkets hus. I en minnesskrift utgiven med anledning av ABF:s lokalavdelning Hällekis 20-årsjubileum och skriven av Erik Storm, Hällekis kan man läsa att ABF med sin dåliga ekonomi framlade ett förslag till folketshusstyrelsen om möjligheterna att få hyra till minst möjliga kostnad. Förmodligen gick man med på detta. Om biblioteket, som var inrymt i folkets hus, står det att till en början räckte bokskåpet där väl till med sina 24 band men på 1940-talet med cirka 600 band ställde det till huvudbry.

Förstamajtåget som till en början brukade avgå nedifrån sjön men under senare år från torget i Hällekis avslutades med ett möte vid folkets hus. När vädret tillät utomhusmöte höll man till i en sluttning vid huset södra gavel. Annars fick man packa ihop sig inne i lokalerna. Sedan folketshusföreningen i mitten av 1930-talet arrenderade en festplats i det natursköna ”Undens äng” blev det allt vanligare att förlägga förstamajmötena dit.

Folkets hus gästades även då och då av utifrån kommande underhållare såsom dragspelare, bondkomiker, teater- och revysällskap och filmförevisare mm. Tidvis visades film en gång i veckan och då i regel på lördagar. Som duk fick ett lakan fungera.

En Hällekisbo har berättat att han var med om en ganska penibel situation vid en filmförevisning i början av 1920-talet. Det var så att filmprojektorn måste flyttas en bit för att ge en någorlunda korrekt bild. För att uppnå detta läge fanns inget annat råd än att såga ut två hål i väggen. Det medförde en försening av filmföreställnigen från kl. åtta till kl. elva på kvällen och det hade känts tröttsamt.’

En av dem som lade ned ett sort arbete vid folkethusföreningen var Hällekisbon Otto Andersson. Under flera år på 1920- och 1930-talet svarade han för vaktmästeriet på folkets hus. Han var mycket bestämd av sig och det visade sig särskilt när han kom på+ någon med att försöka ta sin in till någon tillställning utan att var inbjuden eller utan att ha betalt gällande entréavgift. Många minns säkert hur han med kraft motade ut dessa samtidigt som han lät sin röstresurs utmynna i ett ”Ut barasten”.

Med tiden har nya kräv ställts ifråga om uthyrning och komfort på ett folkets egen samlingsplats. Den idoga folketshusföreningen har under en följd av år planerat ett nytt och ändamålsenligare folkets hus. I januari 1960 kunde strävan krönas med framgång genom invigningen av en nybyggnad, ett nytt Folkets hus, som blivit en prydnad för vårt samhälle säger man i jubileumsskriften so fackföreningen gav ut med anledning av föreningens 70-åriga verksamhetstid. Till skillnad mot agerandet år 1906 har bolaget denna gång gett sitt stöd åt ett folketshusbygge, bl.a. skänktes en tomtplats för projektet.

Den gamla folketshusbyggnaden på Gössäter har stod förfallen och öde i ett tiotal år. Men då det beslutet senare kom att rivnings skulle ske 1979 så får man rikta ett stort tack till dem som banade vägen för dess tillkomst och alla de som under årens lopp offrat tid och arbete på att hålla verksamheten igång

Källa: Tidningsartikel 1979 av Lennart Holmgren

Tillbaka till föregående sida
(Besökt 97 gånger, 1 idag)