Falkängen i Hällekis 2016-12-04T07:26:57+00:00

Falkängen i Hällekis

Arbetarbostäder som ligger centralt i samhället

Karta

Bildgalleri

  • A.K 1934
  • A.K.
  • Affären i Falkängen
  • Anna Roth vid hönshus i Falkängen
  • Anna Roth vid hönshus i Falkängen
  • Elsa Westberg i vit klänning
  • Falkängen i Hällekis
  • Falkängen i Hällekis
  • Falkängen i Hällekis
  • Falkängen i Hällekis
  • Falkängen, Elsa Westerbergs lägenhet, foto Freddie Wendin 2011
  • Falkängen, Elsa Westerbergs lägenhet, foto Freddie Wendin 2011
  • Falkängen, Elsa Westerbergs lägenhet, foto Freddie Wendin 2011
  • Falkängen, foto Freddie Wendin 2005
  • Falkängen, foto Freddie Wendin 2009
  • Falkängen, foto Freddie Wendin 2009
  • Falkängen, foto Freddie Wendin 2009
  • Falkängen, foto Freddie Wendin 2009
  • Gerda, Ragnar Kjell o brosd. Stina
  • Lovisa, Maria, Ester, Hultqvist, Hanna, Hilda
  • Wilhelm Karlsson med fam. år 1900

Om

Historik kring Falkängens Hantverksby i Hällekis och trakterna runt omkring.

Varifrån namnet Falkängen härleder sig kan idag endast bli föremål för en gissning. Vid Hönsäters Alunbruk fanns år 1800en tunnbindare vid namn Johan Olsson Falk. Denne kom från alunbruket i Lanna vid Örebro och gifte sig den 17 nov 1800 med Catharina Fredblad från Fredsberg. Falk var född i Tysslinge 1769 och fick med hustrun 10 barn., vilka fem inte uppnådde vuxen ålder. Hustruns fader arbetade också vid Hönsäters Alunbruk.

För försörjning av sin stora familj kan man tänka sig att Falk hade en ko, som betade i den skogsäng som går under namnet Falkängen. Kanske han tom hade ett litet torp till vilket ängen hörde. Falk dog 1841 och först långt därefter blev Falkängen bebyggd.

Cementfabriken hade anlagts och kommit igång år 1892. Alunbruket hade upphört och byggnaderna rivits 1873. Kalkbruket hade övertagit arbetarstammen och det blev nu denna, som till stor del övergick till cementfabriken. Men cementtillverkningen ökade efter några år och arbetsstyrkan måste utökas. Detta blev anledning till att ledning och företaget Hellekis Aktiebolag tvingades att bygga arbetarbostäder för att få folk utifrån att bosätta sig i Hällekis .

Åren 1896 – 1898 byggdes de tre första husen i
Falkängen av Byggmästaren Gustaf Johansson i
Skara. För varje hus skulle han erhålla kr 5.750, men då byggherren skulle släpa till en del material blev totalkostnaden kr. 9.000:-

Bolaget hade bl.a. att släppa till tegel och kalkstensarbeten från egen rörelsegren.

Till varje hus gick det åt:

7000Taktegel1.8263888888889Per 100012.8125
25000Murtegel25:60Per 1000640:--
55000Skiffertegel15:--Per 1000825:--
440 hlKalkO:35Hl154:--
12 trapplaner73:73
4 trappsteg10:--
Två brunnar500:--
En ny grundYtterligare hus250:--

Dessa tre hus kallades nr: 1, 2 och 3, vilket senare ändrades till 1, 3, 5  I dag har de gatunumren Falkängen 7, respektive 5 och 3. Dessa tre hus var färdiga ungefär samtidigt för inflyttning 1899.

De första hyresgästerna var:

Falkängsvägen 7FrånHyraFöddFödelseort
Förman Nils MårtenssonLomma 18921834-04-19Oxie
Förman Gustaf HultqvistForshem 18941854-07-10Lugnås
Förm. August Karlsson 1894187009-30Lendhova
Förm. Carl Fr PerssonVinköl 18951869-11-23N. Vånga
Alfred KarlssonSkara 18978:-/år rum1872-08-30N. Härene
Svante Andersson8 :-/år rum
Falkängsvägen 5
Frans SkogUllervad 18951861-10-25Ullervad
Frans Karlsson. Sjörås 18931860-08-21Lerdala
Sven AnderssonDjurgården 18921868-04-15Forshem
Melker FreijSt. Möckleby 18931849-04-18Åsheda
Emil Johansson Storm189312:-/år rum1866-11-17Forshem
Klas Stolpe, Bredsäter 189412:-/år rum1869-04-17Björsäter
Frans Pettersson12:-/år rum1857-11-10Synnerby
Wilhelm KarlssonFullösa 189712:-/år rum1871-02-25Länjum
Falkängsvägen 3
Förm. Erik SundstrandHjo 18941869-12-17Grevbäck
Förm. Alfred DarellLedsjö 18971865-05-04Sk. Åsaka
Wilhelm SkogForshem 1899, 1872-04-06Forshem
Johan Holgersson 1869-08-07Ramdala
Sanfrid Storm12:-/år rum
Hugo Nyman12:-/år rum1872-05-01St.Möckleby
P.Joh. Wettergren Forshem 189612:-/år rum1866-05-06Forshem
August Persson189912:-/år rum1868-11-01Lugnås

I förmännens lön ingick fri bostad om 1 rum och kök. För dylik lägenhet betalte arbetarna 28 kr per år med 7 kronor i kvartalet.

År 1899 uppfördes tre nya arbetarbostäder i Falkängen för en total kostnad av kr. 27-831:48. Av detta skulle byggmästare Gustaf Johansson i Skara erhålla för uppförandet kr. 17.651:- .

25000Taktegel köptes från Jubels i Lidköping1170:--
665 kv fotSockel från Stenhuggeriet i Gössäter266:--
Övriga stenarbeten från Stenhuggeriet 37.858333333333
Skiffertegel 3.989:63
1004 hlKalk14.652777777778
Taktegel till blivande uthus500:--

Dessa tre byggnader blev inflyttningsfärdiga 1 jan 1901 och är idag betecknade med Falkängsvägen 1, 10 och 8, de första som flyttade in i dessa byggnader var:

Falkängsvägen 1FrånHyra FöddFödelseort
Gustaf GranMaristad 18991876-04-26Filipstad
Karl Andersson KällKällby 18971858-04-14Sk. Åsaka
Carl Fredr. SvenssonBjörsäter 18961849-06-02Björsäter
Erik Alfr. SvenssonLidköping 18941854-05-16Råda
A.G Johansosn Krans12:-/år rum1848-11.13Björsäter
Johansson BengtssonVättlösa 189412:-/år rum1868-05-12Vättlösa
Alfred Vestberg12:-/år rum1872-06-05Leksberg
Karl Ad. TuressonV Gerum 189912:-/år rum1874-09-26Linärva
Falkängsvägen 10
Hugo NymanFalkängsv. 31872-05-01Synnerbo
Teodor Persson, Kleva 18971873-05-08Kinne Kleva
Oskar Ekholm Plem 18941866-03-17Stockholm
Anton PerssonForshem 1897187-11-16Fullösa
Fritz GustafssonLindärva 190112:-/år rum1866-07-23Lindärva
Anders CarlssonSkara 189712:-/år rum1876-11-07Hangelösa
Ludvik KarlssonLugnås 189912:-/år rum1872-1229Längjum
Falkängsvägen 8
Karl Alfr LöfqvistSt Möckleby 18941863-12-11Vissefjärda
Emil Johansson Storm Falkängsv 51866-11-17Forshem
Johan Fredrik LiljaMedelplana 19011874-08-08Medelplana
Josef HjerténSkara 18941848-07-25Härlunda
Oskar Albin Larsson12:-/år rum
Herman Gustafsson12:-/år rum1873-11-12Sunnerberg
Gustaf SvenssonVättlösa 190012:-/år rum1869-11-09Vättlösa
Gustaf Elam IsakssonVänersborg 190012:-/år rum1869-04-20Torsö

Under år 1900 uppfördes två uthus i Falkängen och en ny arbetarbostad påbörjades. Detta arbete utfördes i bolagets egen regi. Materialkostnaden var kl. 5.820 och arbetslöner kr 3.739 vartill kom för planering och plantering kr 850. Därvid blev totalkostnaden kr. 10-409:-.

Arbetarbostaden byggdes färdig under år 1901 och blev färdig för inflyttning i januari 1902. Denna byggnad betecknas idag som Falkängsvägen 6.

De första hyresgästerna var:

Falkängsvägen 6FrånHyraFöddFödelseort
Anders Gustaf AhlénHusaby 18961862-04-14Medelplana
Johan LarssonGötene 18961869-01-02Vättlösa
Per Aug. LindholmFullösa 19021867-04-18Augerum
Sandfrid StormFalkängsv. 3 19021872-07-25Forshem
Alfred KarlssonFalkängsv. 7 19021872-08-30N. Härene
Klas Joh. JohanssonTimmersd.19021858-08-26Låstad

Samtliga lägenheter bestod av 1 rum och kök. Årshyran var 28 kr liksom för tidigare enrumslägenheter i Falkängen.

Under år 1901 byggdes ytterligare en ny arbetarbostad i Falkängen, som färdigställdes under 1902 och blev inflyttningsklar i januari 1903. Liksom den föregående bvggnaden uppfördes huset i egen regi jämte uthus. Materialkostnaden under 1901 uppgick till kr. 8.195:-, arbetslöner till kr. 4.555:- samt för planering, plantering och vägar k. 3.000:-. Totalsumman blev kr. 15 .750:-. Uthus jämte inredning beräknades till kr. 3.500:-.
Detta Falkängshus blev det sista av de åtta likartade hus, som byggdes i Falkängen. Det har idag beteckningen Falkängsvägen 4.

De första hyresgästerna var år 1903:

Falkängsvägen 4FrånHyra FöddFödelseort
August JohanssonFalkängsv. 101876-11-07Hangelösa
Frans SjöbergRyssby 18941869-05-14Ryssby
Frans LarssonFullösa 18961865-1019Fullösa
Emil KarlssonHangelösa 18971871-04-20Synnerby
Anders KarlssonFalkängsv. 101864-07-04N. Härene
Förm. CF PerssonFalkängsv. 10Fri hyra1869-11-23N. Vånga

Samtliga sex lägenheter i detta hus var liksom i grannhuset Falkängsvägen 6 på ett rum och kök. Årshyran var densamma kr. 28:–

Under år 1903 byggdes, planterades och gjordes övriga arbete enl. nedan:

3Svinlängor5.155:--
1Vedbodslänga1.200:--
Diverse träd och buskar planterades 300:--
Avslutningsarbete 100:--
Summa totalt6.755:--

Sammanställning av Falkängshusen

Falkängsvägen 1
Byggnaden påbörjades år 1899 och blev klar för inflyttning år 1901. Innehöll 4 lägenheter med 1 rum och kök, samt 4 enkelrum ovanpå. Årshyran för lägenhet var 28 kr per år och enkelrum 12 kr per år. Hyran betalades kvartalsvis och för lägenheten med 7:-/kvartal. Byggnadskostnaden blev ca 9.700:–.

Falkängsvägen 3
Byggnaden påbörjades år 1898 och blev klar för inflyttning år 1899. Innehöll 4 lägenheter med 1 rum och kök, samt 4 enkelrum ovanpå. Årshyran för lägenhet var 28 kr per år och enkelrum 12 kr per år. Hyran betalades kvartalsvis och för lägenheten med 7:-/kvartal.

Falkängsvägen 4
Byggnaden påbörjades år 1901 och blev klar för inflyttning år 1903. Innehöll 6 lägenheter med 1 rum och kök, varav 2 ovanpå. Årshyran för lägenhet var 28 kr per år . Hyran betalades kvartalsvis och för lägenheten med 7:-/kvartal. Byggnadskostnaden blev ca 9.200:-

Falkängsvägen 5
Byggnaden påbörjades år 1896 och blev klar för inflyttning år 1899. Innehöll 4 lägenheter med 1 rum och kök, samt 4 enkelrum ovanpå. Årshyran för lägenhet var 28 kr per år och enkelrum 12 kr per år. Hyran betalades kvartalsvis och för lägenheten med 7:-/kvartal samt 3 kr/kvartal för enkelrum.

Falkängsvägen 6
Byggnaden påbörjades år 1900 och blev klar för inflyttning år 1902. Innehöll 6 lägenheter med 1 rum och kök, varav 2 ovanpå. Årshyran för lägenhet var 28 kr per år och enkelrum 12 kr per år. Hyran betalades kvartalsvis och för lägenheten med 7:-/kvartal. Byggnadskostnaden blev ca 9.200:–.

Falkängsvägen 7
Byggnaden påbörjades år 1896 och blev klar för inflyttning år 1899. Innehöll 4 lägenheter med 1 rum och kök, samt 4 enkelrum ovanpå. Årshyran för lägenhet var 28 kr per år och för enkelrum 8:-/år. Hyran betalades kvartalsvis och för lägenheten med 7:-/kvartal. Byggnadskostnaden blev ca 9.000:-

Falkängsvägen 8
Byggnaden påbörjades år 1899 och blev klar för inflyttning år 1901. Innehöll 4 lägenheter med 1 rum och kök, samt 4 enkelrum ovanpå. Årshyran för lägenhet var 28 kr per år och enkelrum 12 kr per år. Hyran betalades kvartalsvis och för lägenheten med 7:-/kvartal.
Uthusbyggnader
År 1898 uppfördes 1 uthus
År 1900 uppfördes 2 uthus
År 1902 uppfördes 1 hus

Byggnadskostnaden för varje uthus ca kr. 3.500:–

Brunnar
År 1898sprängdes 2 brunnar, som försågs med pumpar, kostnaden för detta 500 kronor.

Trädplantering och vägar
Å r 1900 gjordes planering och plantering för 850 kr
År 1901 planering och plantering, vägar för 3.000 kr
År 1903 plantering av träd och buskar för 300 kr

Totalt blev kostnaden 4.150 kr

Under år 1903 utökades uthusbyggnaderna med:
3 svinhuslängor kr 5.155:–
1 vedbodlänga kr 1.200:–

Totalt Kr 6.3558:–

Källor: Arthur Anderssons uppteckningar
Elsa Vestberg Falkängen i Hällekis

Elsa föddes 1901-07-19, dog 1988-08-19 hon bodde på Falkängen i Hällekis med adressen Postlåda 162 i Falkängen Jansberg, Hällekis. Elsa var en av de sista som bodde i de gamla arbetarbostäderna i Falkängen.

Elsa skänkte hela bohag från sin lilla lägenhet på våningsplan 2 i Falkängen till Diabetikerföreningen och detta tillhör sedan slutet av 1980-talet Västergötlands Museum. Museet har möblerat upp en av lägenheterna i Falkängen med bohaget. Elsas bohag med tillbehör har tillvaratagits och även det som kan betraktas som skräp som t.ex. konsumkvitton, klädnypor mm allt som gör ett hem levande finns i det lilla lägenhetsmuseet.

Föräldrarna modern Hedda Elisabeth Vestberg född 1874 och fadern Alfred Vestberg född 1872 flyttade till Falkängen när husen var nybyggda. Modern Hedda dog tidigt när Elsa var ung.
Fadern Alfred arbetade skift vid Cement Bruket i Hällekis och det blev Elsa som skötte om hushållet efter moderns död, några syskon fanns inte som kunde dela på hushållsarbetet. När fadern jobbade skift anpassade Elsa sitt liv åt faderns skiftgång, det blev så att hon och fadern var vakna på kvällar och nätter.
Även efter faderns pension och död fortsatte Elsa med sina sena kvälls- och nattvanor. Än idag minns den f.d. kassörskan när Elsa kom strax före kl. 18.00 för att göra sin inköpt, fem minuter i sex, detta skedde inte bara en gång så var det var gång Elsa skulle handla. Elsa betraktades som en enstöring och umgicks inte mycket med grannarna och hennes sociala kontakter blev naturligtvis begränsat pga. av hennes levnadsvanor. När någon avviker från det normala betraktas denne som annorlunda, men det var kanske inte så konstigt att Elsa var som mest aktivt under kvällar och nätterna när man nu vet varför.
Det har dock berättats att hon hade en del vänner på annat håll och det har berättats att hon var en mycket öppen, positiv kvinna som både sjöng och spelade som ung. En mandolin efterlämnades i hennes hem och detta vittnar om hennes intresse för musik. I hennes hem kan man också finna att hon var en stor vän av katter.
Själv jobbade Elsa ibland som städerska på brukhushållet som var namnet på den personalmatsal som fanns på Bruket

I mitten av 1970-talet togs fröken Elsa in för vård på sjukhus och blev senare kvar på sjukhemmet, hennes lägenhet ett rum och kök i andra våningen (nuvarande expeditionsbyggnaden) hade hon kvar till början av 1980-talet
När renoveringen av de gamla arbetarbostäderna började i början av 1980-talet packades Elsas alla tillhörigheter med inventarier ner och flyttades till den gamla tvättstugebyggnaden på gården. Allt från den gamla disktrasan till möblerna och kläderna lagrades, inget slängdes då man räknade med att Elsa skulle komma tillbaka till sin bostad.

Elsa blev kvar på sjukhemmet och överlät sitt bohag till Diabetikerföreningen i länet som i sin tur sålde allt till Götene kommun. År 1987 övertogs hemmet av Västergötlands Museum som fått det donerat av Götene kommun. Museet åtog sig att möblera upp en av lägenheterna i en av arbetarbostäderna på Falkängen för offentlig visning.

Elsas hem var ett typiskt svenskt arbetarhem, troligtvis något finare än genomsnittet. Fadern och Elsa vårdade säkert sitt hem väl och det fanns ju heller inga barn som bidrog till slitage på möblemanget. Merparten av möblemanget kom från den tid då föräldrarna gift sig och skaffat sig en gemensam bostad, husgeråd som porslin och andra köksartiklar har successivt byts ut, som det gör i alla hem när nytt behöver införskaffas.

Det unika med lägenhetsmuseet som år 1987 installerades i en lägenhet på Falkängen är, hemmet som packats ner i lådor packas nu upp och inget har kastats. I tvättstugan på gården där allt fanns lagrat sånär som på några kopparföremål som stals och ett plastförkläde, en svart kappa och några trasor som råttorna lagt beslag. Allt som hör till de vardagligaste tingen, disktrasan, burkar, askar, kvitton sådant som man inte själv anser har något värde men ändå fyller vardagen installerades i lägenheten, detaljer som klädnypor, trasor, köksartiklar mm som troligtvis inte skulle sparas om museet byggts upp under andra förutsättningar. När bohaget med alla detaljer fanns på plats kändes det som om hemmet levde och det enda som saknades var Elsa, men hon var nog endast ut på något ärende i samhället.
Elsa anade säker inte vilken glädje hennes gåva blev och är fortfarande för många besökare och vilket värdefull kulturhistorisk samling hennes hem är.
Som besökare får man en känsla av att tiden står still när man besöker det fina arbetarhem, de som besöker lägenhet får säkert en nostalgisk resa – besökare såväl unga som gamla, här kan man känna historiens vingslag.

Click edit button to change this text.