Bossgården i Medelplana2016-12-03T08:25:15+00:00

Bossgården i Medelplana

Gården är en sätesgård från 1400-talet och den ligger i Medelplana by är närmsta granne till Prästgården på den högra sidan av landsvägen

Karta

Bildgalleri

  • Bossgården i Medelplana
  • Bossgården i Medelplana före ombyggnad
  • Bossgården i Medelplana, foto: Freddie Wendin 2011
  • Bossgården i Medelplana, foto: Freddie Wendin 2011
  • Bossgården i Medelplana, foto: Freddie Wendin 2014
  • Bossgården, Kinnekulle, foto: Freddie Wendin 2009
  • Foto: Anders Karlsson 1934
  • Karta Bossgården Medelplana
  • Mor till rättare Lindh
  • Rättare John Lindh
  • Bild 5858 Rättare John Lindh, Selma och sonen. på Bossgården i Medelplana
    Rättare John Lindh, Selma och sonen. på Bossgården i Medelplana

Om Bossgården

1) Claes Johan Walén föddes i Klockarebolet, Medelplana 1839-02-17 och död i Göteborg 1933-01-29. Han bodde i Prästgården 1867 – 1872 och arrenderade Bossgården av greve Gustav Hamilton på Hjälmsäter under åren 1872 – 1882. En kort tid under 1882 bodde han i Rörsmedsgården innan han flyttade till Skarstad norr om Vara. Wallén hade gått i borgen för någon i Medelplana och tvingades lämna Bossgården då gäldenären inte kunde uppfylla sina förpliktelser. Avsikten var att utvandra till Amerika med sin familj men ödet ville att han skulle hamna i Göteborg. Enligt uppgift så hade han under sin tid vid Bossgården Oxstallet fullt med oxar och ett 60 tal pigor och drängar som troligen bodde i längorna invid stallet.


Bossgården är en gammal sätesgården i Medelplana by sin omnämns redan år 1478 och namnet stavas då Bozgarden och upptas som ett frälsehemman, dvs. ett adelshemman. Senare finner man stavningen Bossgården med ett eller två s. Förleden Boss har tolkats olika. De äldsta delarna av Bossgården är den flygelbyggnad, som ligger närmast landsvägen och det gamla oxstallet. Detta senare är unikt ty några gamla oxstallar lär knappast ha bevarats i gammalt skick.

När borgmästare Jonas Wollin, som bl.a. bodde på Bestorp i Medelplana, gjorde en del forskningar och undersökningar år 1750, fick han fram följande tolkningsförslag:

“Viljande jag därav sluta, att i hednatider och förr än kyrka (Medelplana kyrka) blivit byggd, har här varit något kungligt säte i eller borg av sten eller någon annan förnäm jarls eller herres boningssäte, vilken vid kristendomens antagande, och när kyrkor skulle byggas, har på de andelige lärare intalande, att igenom slikt kristeligt verk förtjäna saligheten skänkt sitt hus och grund tillkyrkan och dess byggnad, och även själva tomtplatsen till prästgården och flyttat herrehuset bakom, där det nu står.”

Enligt Wollin skulle Bossgården ursprungligen ha legat där Medelplana prästgård ligger. Han gör en parallell till förhållandena i Husa by. Där skänktes en kungsgård till kyrkan.

I Medelplana nuvarande kyrkby skulle en jarl ha haft ett säte eller borg. Han skänkte denna till kyrkotomt och prästgård och flytta sedan sin egen gård några hundra meter längre åt norr. Naturligtvis är bevisen för ringa att styrka detta påstående, men det kan vara intressant att anföra. Inga säkra uppgifter finns som bekräftar Wollins tes. Den stora källaren under en av flyglarna vid Medelplana prästgård omtalas av Wollin. Källaren är visserligen från medeltiden men knappast från 1100-talet.

Ett påstående som Wollin för fram, är att Bossgården fått sitt namn efter riksdrotsen Bo Jonson Grip. han samlade många gårdar och domäner på 1300-talet, men att han också ägde Bossgården i Medelplana förmäler inte några tillgängliga urkunder. Kanske ytterligare material som kan komma i dagen kan ge någon godtagbar tolkning av förleden i namnet Bossgården. Ett tolkningsförsök kan vara värt att nämna. Ortsnamnsforskare G Franzén framför sålunda att Boss i gårdsnamn i vissa fall kan förklaras:

Han sätter gårdarna i samband med kyrkan. De är i regel belägna vid kyrkorna utan att vara prästgårdar. Franzén håller för troligt att bossgårdarna från början varit ett slags ecklesiastiska fogdegårdar som “avspegla ett hittills föga känt förvaltningssystem av största intresse”. Detta resonemang skulle bl.a. innebära att där kyrkan fick en del jord och gårdar till kyrkans och församlingens underhåll behövdes en speciell förvaltning av kyrkans egendom.
Denna förvaltning gällde naturligtvis inte endast egendomen inom en församling eller ett pastorat, utan en del sammantagna gårdar och markområden sköttes av en förvaltare eller fogde. Det finns exempel på sådana förhållande, men det finns för närvarande inga skriftliga bevis.

Det är möjligt att Bossgården tidigare var en vanlig bondgård. Storleken har inte varit mer än ett mantal eller ett hemman, men gårdens centrala belägenhet i Medelplana kyrkby med åkerjord i anslutning till gården har gett den en framträdande ställning
Ända från 1400-talet fram till 1700-talet har Bossgården utgjort en frälse- eller adelsgård. Samma släkter har ägt gården som på Råbäck och Hellekis. Tidvis har ägarna bebott gården, men mestadels har den skötts av förvaltare eller rättare.
Det är unikt att ett gammalt oxstall blivit bevarat till vår tid. Ännu kommer en del personer ihåg när oxar användes till körning. På Storängen i medelplana fanns oxar till långt fram i vår tid. man körde bl.a. till skogen för att hämta hem ved.
Oxstallet på Bossgården rymmer mellan tio och femton oxar. Oxarna var kraftiga dragare, en plog som ett par hästar inte orkade dra i den hårda jorden med gräsmark kunde dras med ett par oxar. Det berättas också att om det behövdes två hästar för någon skjuts, föredrog man istället att spänna för ett par oxar. De var också lättar att försörja med foder. Hade man t.ex. halm och drank, så kunde oxarna äta sig mätta.
Torparna på Kinnekulle använde inte oxar som dragdjur. De använde häst, eller om torpet var för litet fick de byta till sig körhjälp. torparna hade ju sällan pengar att betala med, men de kunde istället få körhjälp och göra dagsverken.

Det troliga är att det funnits en gruppbebyggelse på grusåsen bakom bossgården och Prästgården med en rad gravhögar intill bebyggelsen. På liknande sätt finns en rad gravhögar på backen väster om Medelplana kyrka denna heter Råbacken.

Den mest kände ägaren är Lage Axelsson Posse. han lät bl.a. sätta upp en hall vid Tredingsstenarna med vapensköldar inhuggna och uppräkning av barnen och årtalet 1589.

1400-talet till 1800-taletSläkterna Posse, Stake och Lenck
1800-talets fösta årtiondenJ.O Thelning
1826-1863Hugo David Hamilton
1863-1901Walthier Gilbert Hamilton
1901-1920Sven Hugo Roger Hamilton
1920-1923Den ovannämndes sterbhus
1923-1929Linus Johansson
1929-Släkten Klingspor, ägare Råbäcks Bruk A

Källa: Gårdarna kring Kinnekulle av Gösta Karlsson, Bror Jansson

Boende årNamnFödelseårFödelseort
1872-1882Claes Johan Walén, arrendator, 1) se text nedan1839-1933Medelplana
1872-1882Hustru Maria Johansdotter1834Kilanda
1872-1882Dotter Mathilda Wilhelmina1867Kilanda
1872-1882Son Gustaf Julius1868Kilanda
1872-1882Son Carl Henning1870Medelplana
1872-1882Son Hugo William1872Medelplana
1874-1882Dotter Elin Maria 1874Medelplana
1876-1882Dotter Anna Helena1876Medelplana
1880Maria Johansdotter, piga1857Medelplana
1880Maria Kristina Johansdotter, piga1860Medelplana
1880Emma Mathilda Larsdotter, piga1858Forshem
1880Emanuel Johansson, dräng1860Medelplana
1880Gustaf Johansson, dräng1851Medelplana
1880August Wilhelm Johansson, dräng1862Medelplana
1880Kristina Hempel, änka inhyses1806Tyskland
1880Maja Svensdotter, änka inhyses1909Medelplana
1880Johan August Larsson, statdräng1857Kilanda
1880Hustru Anna Andersdotter1852Skånings Åsaka
1880Son Frits Teodor1879Skånings Åsaka
1880Gustaf Petersson Ljungström, inhyseshjon1820Leksberg
1880Hustru Johanna Andersdotter1822Medelplana
1880Dotter Emma Charlotta, ogift1863Medelplana
1890Gustav Martin Persson, statkarl1863Medelplana
1890Hustru Anna Stina Johansdotter1867Medelplana
1890Son Hening Arvid 1887Medelplana
1890Lars Johan Larson, statkarl1861Husaby
1890Hustru Augusta Sofia Johansdotter 1864Medelplana
1890Son Hjalmar Emanuel1884Medelplana
1890Dotter Edla Cecilia1890Medelplana
1890Sven Johan Lind, gårdsrättare1860Medelplana
1890Hustru Emma Sofia Olsson1851Falköping
1893Son Berndt Axel Olof1893Medelplana
1890Anders Erik Svensson Lundqvist, statkarl1857Björsäter
1890Hustru Maja Kajsa Svensdotter1853Västerplana
1890Son Axel Henning 1885Medelplana
1890Dotter Hanna Wilhelmina1886Medelplana
1890Dotter Berta Helena1888Medelplana
1900Sven Svensson, rättare1823Medelplana
1900Hustru Maja Jonsdotter1831Österplana
1900Dotter Selma Elisabeth1870Medelplana
1900Dotter Eva Maria1873Medelplana
1900Karl Wilhelm Kallersson, statkarl1874Råda
1900Hustru Hilda Karolina Nilsson1873Torsö
1900Dotter Märta Helena1896Torsö
1900Son Karl Erik1899Torsö
1900Elin Alfrida Adolfsdotter, piga1886Ullervad
1900Johan Albin Andersson, statkarl1874Källby
1900Hustru Alfrida Lindblad1869Lidköping
1900Dotter Jenny Regina1893Källby
1900Son Johan Axel Waldemar1897Medelplana
1970Bernt Josef Pilfalk1925Stockholm
1970Hustru Gertrud Elisabeth 1925Götene
1970Son Bernt Gustaf1951Stockholm
1970Son Anders Josef1952Stockholm
1970Son Nils Lennart1954Stockholm
1970Son Börje Ingemar1955Stockholm
1970Son Sven David1959Vänersborg
1980Staffan Peter Milles1950Nacka
1980Marika Ingrid Eugenia von Hamos1949Stockholm
(Besökt 290 gånger, 1 idag)